Luleå HF

zigge: Konstigt nog 0-2 nu, egentligen identiskt mål med långskott förbi en massa trafik och Ullmarks-Kempe kan inte se något. Denna gång tydligen dessutom styrning av Ola.

Nå, ju bättre det börjat, desto värre blir det när vi snart faller ihop...

0-3 efter två perioder. Och bäste spelare på isen är kanske #30 Ullmark-Kempe, utan hans spel kunde Luleå mycket väl ha gjort 2-3 mål ytterligare. 

Nu blir det svårt för Luleå. MooDooisterna har lurat oss i det svåraste av lägen i Hockey, ledning med 0-3, det vet ju alla.

Hur ska spelarna nu i paus tänka annat än att nu vinner man, och därmed börja slappna av. När 1-3 kommer tidigt i tredje vill man inte för sig själv erkänna att man haft fel, man bortförklarar vad som hände, äsch, ett mål är väl inget, vi leder ju fortfarande med TVÅ mål! Och för att bevisa att man har rätt skärper man sig inte, är fortfarande kvar i omklädningrummet, lullar på bara och så - 2-3!

Då j-a blir det nervöst, då inser man att det otänkbara kan ske, och då finns inget spel från första delen av matchen att plocka fram igen, öfr då blir det bara hysterisk, kram-artad kramp, där man anstänger sig allt man kan, men blir ännu räddare och krymper ihop mentalt och fysiskt. Och då....3-3 och 4-3 och 5-3 och det bara fortsätter och fortsätter.

HJÄLP!

zigge: Och det fortsätter med ett otroligt turmål. Luleå kontrar 2 mot 2. MooDoobacken slänger sig ned för att hindra pass till Linus Persson, och låter Ullmark ha fritt att rädda skott. Fogström försöker ändå passa Persson, men det går inte eftersom MooDoo-bacjen stängt. Så studsar pucken på MooDoo-backens grilla och byter riktning in under femte luckan på Ullmark.

Ja fy fan, måste Kempen i mål tänka - han har inte gjort några missar alls men trots det står det nu 0-3...