Warulfvem och zebrorna vinner matchen med 0-2. Fyfan, säger jag. Det här är en sådan match som får en att fundera på hur ini helvitte man överhuvudtaget kan intressera sig för hockey.
När Lärling blir psykotisk är han helt jävla omöjlig och kan i sextio minuter totalt sabotera för ett lag. Det är som att han stänger av öron och speluppfattning och letar utav fan för att hitta allt han kan blåsa för av ena laget och blundar för allt fråm det andra, utan att skämmas kan han blåsa 0-40 i utvisningar även om det 0ade laget spelat fulare.
Konstigt nog kan Lärling vara stabil ofta, men när han får sådana här psykotiska genombrott krävs nog att man har en legitimerad läkare på läktaren som kan ta fram blocket för intyg om polishämtning för akutvård.
Efter Warulfvens supermygel i European Trophy i Belin, samt Luleås semifinalförlust på straffar mot JYP var detta sämsta tänkbara fortsättning.
Bara att bryta ihop och komma igen, kan tyckas, men just nu kan jag inte tro på att vi har något att hämta resten av säsongen, i första hand eftersom hälften av våra backar är alldeles för svaga för SHL som de spelar nu. Med bra backar som inte levererar misstag hela tiden skulle kanske anfallspeleträcka till, men nu hamnar de hela tiden i tidsnöd och brygga. Förlusterna av sådana som Fälth och Kihlström har helt sänkt oss. Ja, fan, jag hade mycket hellre haft kvar Fredrik <svensson i stället för dessa högriskbackar.
Halva matchen blåste zebrorna på Ulfvar när de använde klubborna på kropp på Luleås spelare, men av någon aledning slutade de blåsa för det efter halva matchen och därefter har Ulfven utvecklat det hela och hakar, krokar, trippar som vore det 90-talets Krok-Boltic vi ser på isen! Enda invändningen med utvisning på Wallin kom när Abbott åker in i Ulfvazon och från båda sidor står Wallin och Shawn och krokar fast Abbott i brösthöjd!
Nu bara sex minuter kvar, 0-2, och Ulfven kör bara försvar speciellt eftersom hakningarna accepteras...