Anders Klang, M. Lemiux och Zigge: Ja, nu är OS nästan över och Sverige är i final mot Kanada, något man i förväg skulle sett fram emot som något fantastiskt roligt.
Men jag såg Kanadas match mot US, efter Sveriges mot Finlands, och jag har nog svårt att se hur vi ska kunna stå emot. Det ska vara om vi lyckas jobba lika intensivt som mot finnarna, att försvaret kämpar på toppnivå och Henrik Lundqvist är som när han är bäst. Då kan vi hänga kvar i matchen och lyckas vi dessutom utnyttja de chanser som kommer, ja då kan det gå. Men jag ser nog kanadensarna som starkare, snabbare, tuffare och att de kommer säkert att ge mer >100% än svenskarna.
När dte gäller domarna synes de allra flesta spelare och riktiga experter mena att det är utmärkt och att det snarast hade varit större risk för sämre dömeri med t ex europeiska domare. Så är det nog. NHL-domarna är så överlägsna att det helt enkelt inte kan jämföras.
I sammanhanget har vi ju vinnerborg som anser sig vara NHL-domare efter två säsonger där borta, som ende icke nordamerikan. Men faktum är att han under de åren bara fick döma 25% av de antal matcher en genomsnittlig NHL-domare dömde, så han var förstås inte jämförbar, snarare som en rolig grej, en reserv som det var kul att testa.
Jag tycker fortfarande att SHL borde köpa in 12 NHL-domare en säsong för att sätta nivån, för att visa hur det kan bli med riktiga domare isf de zebror och t o m rena pulver vi får dras med. Det skulle tydligt visa hur viktigt och önskvärt det är med riktiga domare och skulle helt säkert frigöra de resurser och den ännu bättre satsning som är nödvändig för att rädda vår hockey.
Hur blir matchen, kommer kanadensarna att sätta överfall i system, som de gjort förr om åren? Nej, jag tror den tiden är förbi. Visst kommer de att gå över gränsen då och då, men knappast som förr. Tänk att i ett VM (var det väl) kom Tre Kronor med Virus Lindberg som förbundskapten och valde att få stryk med tvåsiffrigt av kanadickerna isf att stå upp vid de brutala överfall som på den tiden tilläts av domare.
Apropos förbundskaptener. Här är det svårt att tala om vilka som varit bäst när de som bäst varit sämst. En enorm skillnad att vara förbundskapten/huvudansvarig för Tre Kronor, jämfört med motsvarande i en klubb. Bäst fungerade kanske Bengt-Åke Gustafsson och såvitt jag förstått gjorde han faktiskt ingenting alls utan överlät uttagning, matchning och allt annat till spelarna, vilket fungerade utmärkt då vi hade så många stjärnor som själva bättre fixade detta. Liakadnt kanske det var med kurrarna lundmark och lindström där den senare - parentesen - fungerade genom att vara en kul kille som spred bra stämning, något som han framför allt visade genom att dra fram Jarmo Myllys och finnarna till deras första världsmästerskap.
När det gäller Borcken tror jag att hans eftermäle speciellt påverkats av avundsjuka. Han kom in som rookie från Hammarby till Djurgården och körde en helt ny stil och fiosofi och efter framgångarna lyftes han fram till Tre Kronor-boss; något som alla andra gamla gubbar såg som attacker på dem själva: de klagade och gnällde och när Tre Kronor misslyckades stod de alla på tå att få såga Borcken, något som fällde honom mer än vad han verkligen levererade. Nej, att vara ansvarig för Tre Kronor är ett knepigt uppdrag som liknar ingenting annat och speciellt numera när det inte finns något Tre Kronor annat än vid OS i princip. VM-turneringarna är tyvärr falsk marknadsföring och koskenkorvakupperna bara skit. Gnomen Mårts har ju mest pysslat med att åka omkring i nordamerika, äta gott, bo flott, sitta på fina platser och se på fin hockey.
Hur går det i morgon? Ja, jag har inte haft samma känsla detta OS som tidigare, tyvärr. Håller med om att det inte blivit riktigt den nivån man hade hoppats på. Tre Kronor gör en bra match, mot Finland, men har för övrigt bara levererat underkända insatser mot blåbärsnationer jämförelsevis. Och ska plötsligt få spela final? Konstigt.
Under OS har jag nog 90% tänkt mer på Luleås vår 2014 än på Tre Kronors OS-turnering. Bara en sån sak....
MOBILT
· 
