Dagen efter kvällen före då vi celebrerade den dag för trettio år sedan då vi tog steget upp i den högsta division där vi sedan blivit kvar, utan att någonsin behövt kvalspela.
Det är klart att man kan skita i att vi torskat äckligt på slutet medan man tänker på allt vi presterat över dessa tre decennier. Några av de trevligaste minnen vi bär med oss har omnämnts. Ett annat minne på högsta nivå är förstås den underbara vändningen i tredje perioden mot Warulfven, något som lyfte oss nästan fram till GLUDet innan Pölsan, vår värste Nemesis, sänkte oss den gången.
Robert Pettersson på hockeysverige skriver om den vändningen (länk) och förklarar också att han tidigare var lulesupporter, något som senare generationer betvivlat då han kritiserat lule när lule kritiseras ska. Vi kommer alla från olika vägar, inte så konstigt.
En kul grej med vändningen, som kom i kvartsfinal (först till två vinster) då vi först torskat nere i Karlstad och sedan låg under med 0-4 inför den sista perioden i Delfinen, var att många lulesupportrar rev säsongskorten och gick hem. De missade alltså att vi nådde 4-4 innan slutsignal och sedan började en lång rad av suddenvinster varav hurtig stod för de flesta. Inte bara tog vi Warulfven, vi spöade därefter Djurgårn och gick fram till 2-0 i matcher mot Pölsan (först till tre vinster), tog med oss champagne på kylning till gavlerinken, men sedan....nej, nu har jag inte tid att skriva mer...:-(
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
36% (20)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
27% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
· · 
Dagen efter kvällen före då vi celebrerade den dag för trettio år sedan då vi tog steget upp i den högsta division där vi sedan blivit kvar, utan att någonsin behövt kvalspela.
Det är klart att man kan skita i att vi torskat äckligt på slutet medan man tänker på allt vi presterat över dessa tre decennier. Några av de trevligaste minnen vi bär med oss har omnämnts. Ett annat minne på högsta nivå är förstås den underbara vändningen i tredje perioden mot Warulfven, något som lyfte oss nästan fram till GLUDet innan Pölsan, vår värste Nemesis, sänkte oss den gången.
Robert Pettersson på hockeysverige skriver om den vändningen (länk) och förklarar också att han tidigare var lulesupporter, något som senare generationer betvivlat då han kritiserat lule när lule kritiseras ska. Vi kommer alla från olika vägar, inte så konstigt.
En kul grej med vändningen, som kom i kvartsfinal (först till två vinster) då vi först torskat nere i Karlstad och sedan låg under med 0-4 inför den sista perioden i Delfinen, var att många lulesupportrar rev säsongskorten och gick hem. De missade alltså att vi nådde 4-4 innan slutsignal och sedan började en lång rad av suddenvinster varav hurtig stod för de flesta. Inte bara tog vi Warulfven, vi spöade därefter Djurgårn och gick fram till 2-0 i matcher mot Pölsan (först till tre vinster), tog med oss champagne på kylning till gavlerinken, men sedan....nej, nu har jag inte tid att skriva mer...:-(