| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· 
Precis så är det. Känner mig faktiskt lite mer engagerad i Timrå IK nu i HA förresten, då jag mest var likgiltig de sista säsongerna i SHL. Och nu ser man vad som skiljer agnarna från vetet när det kommer till supporterskap. Nu betalar jag in medlemsavgifter och köper diverse prylar när föreningen behöver det som mest. Om man ska säga något mer positivt angående vår degradering är att man kan ägna mer tid åt Luleås äventyr i SHL. Trist med respasset i kvarten, men det är inget att göra åt. Har faktiskt kollat på diverse youtube-klipp från 90-talet nu och inte minst från den förhatliga finalserien 1993. Jag har aldrig velat titta på det där, men kände att tiden kanske var mogen nu. Bodde i Frankrike på den tiden och fick lite rapporter hemifrån Sverige om hur det gick. Minns att jag tyckte att det var förjävligt och jag har verkligen inte velat se exakt hur det gick till. Nu vet jag. Luleå ledde alltså med 1-0 i femte och avgörande matchen fram till 13:39 i tredje perioden och då schabblades det bakom målet och vips, 1-1. Då talades det om sudden i ett läge som Luleå annars hade kontrollerat matchen. Sedan 2-1 efter 18:11 efter misstag av backarna igen. Då var det kört. 3-1 i tom kasse efter 19:54 och det var jävligt smärtsamt att se. Luleåspelarna agerade riktigt sportsligt i motgångens stund måste jag säga. Tråkigt för Freddy Lindfors och grabbarna. Jag kan nästan ångra lite att jag såg på det där. Blev faktiskt rätt sorgsen. Men det finns väl värre saker här i livet och det var ju ändå 21 år sedan...