Luleå HF

Nedanstående roosters för Luleå under de fyra åren med Rönken-kvartetten samt de vi hittills har för kommande år. Hur kan man anlysera detta?

2010
En imponerande uppställning. "Experterna" klagade på vaktvarvandet men det fungerade utmärkt.

Kolla vilka backar! Niinimaa, Pierre och dessutom janne, Robin, Fälth och Jaakola! Det var kanonkillar!

Likaså ett grymt gäng forwards man fått ihop med Arla och Olle, Hjalmarsson och Enterfeldt, Abbottarna som var i kanonslag, defensivkungen Burra, Vikho m fl. Ett otroligt fint gäng detta.

Laget spöade Djurgården i en kvart, i semin vann man första två och hade ledningen mot Schleffte med minuter kvar av tredje. Det här laget borde ha gått till final och väl där hade man inte varit chanslösa. Att vi föll i semi kan ha berott på att vi tappade fokus som följd av en mediastorm. För det första hade de s k experterna som samtliga tippat Djurgårn som mästare, blivit skitsura på att vi slog ut gullegänget DIF. Man hade kört snack om att Arla filmade, systrarna Abbott m m och när Luleå höll på att fimpa Schtaan ljög en ökänd brännvinsjournalist ihop en attack på Osten och radade därefter upp negativa löpsedlar dag efter dag mot Luleå, som mattades och tappade fyra raka mot Schtaan.

2011
Grizzly ersattes av JG och vaktandet blev i fortsatt toppklass.

Vi förlorade Niinimaa och Pierre men fick i stället in Wallin, Frallan och Kilström vilket var minst sagt tillräcklig ersättning. Kolla vilken backuppsättning vi hade det året! Otroligt fin, med stor sannolikhet den bästa uppställning backar Luleå någonsin lirat med.

På forwardssidan tappade vi Arla och Burra, samt släppte Snygg-Mats. Men vi fick in Johan Harju, Koivisto, Sandell. Det borde ha räckt till hyggligt men blev en försvagning.

Laget vann Elitserien och gick till slutspelet som favoriter. Men väl där gick det fullständigt åt helvete. Min uppfattning är att det blivit disharmoni i laget och det var Johan Harju och Simon Hjalmarsson som på isen sänkte oss eftersom de var totalt ointresserade av att lira för laget eftersom de redan skrivit på för Pungen och Pölsan. Hade de två spelarna gjort sitt bästa borde vi haft en jättechans på Gludet men när de ballade ur tappade drog de med sig laget negativt och vi mötte i kvarten ett Gnaget med Viktor Fasth i mål och våldsamt kämpande Gnagare som lirade Rönkenhockey mot oss och vi torskade direkt i kvarten. Om media sänkte oss 2010 var det Hjalmarsson-Harju som upprepade det 2011.

2012
Målvaktsmässigt fortsatte vi vara på topp.

På backsidan tappade vi dock. Fälth, Jaakola och Wallin försvann och ersättarna Skrbek, Kukan och Fredrik Svensson innebar definitivt en försvagning även om de gjorde ett utmärkt jobb och inte alls var så långt efter. Försvarsspelet var på topp eftersom forwards gjorde sitt jobb i Rönkenförsvaret.

Bland forwards tappade vi bl a Enterfeldt, Harju och Hjalmarsson vilket förstås var bra spelare att tappa men dessa ersattes av Linus Klasen och Linus Persson - som spelade in sig under året och blev kanon i slutspelet, samt tuffe Hedman och dessutom kompletterades den finska dominansen med Pyörälä och Fogström. Sammantaget kunde det ses som att forwards ersattes hyggligt men i verkligheten blev det mycket bättre än så eftersom alla solidariskt spelade Rönkenhockey. Laget vann mer eller mindre ohotade European Trophy, kom på 2-4 plats i Elitserien och var enastående starkt i slutspelet under kvartsfinalen mot Värsta Köplustan samt semifinalen mot Warulfven. Men sista två matcherna i semin tog vi på något sätt slut, det kändes som att energin tröt, som laget inte orkade längre. Warulfven vann näst sista och borde vunnit sista med men vi hade flyt och tog den och med stöd av alla inledande utmärkta vinster mot Ulfven i semin var vi i final. Men väl där orkade vi inte riktigt. Totalt utspelade av Schtaan i första matchen tog vi den till sudd och skulle fått PP där och kunnat stjäla matchen ändå. Men Sören blindstryet Persson var horribelt feg och råblundade i Skellefteå Isstadion för den tydligaste tripping som utförts och några sekunder senare avgjorde i stället Schtaan. Följande två matcher var vi det bättre laget och tryckte på men ett vilt försvarskämpande Schtaan vann matcherna knappt ändå. Efter det lade vi oss i sista matchen. Jag tror sammantaget att året innan hade vi egentligen ett bättre lag men det här året spelade man ett perfekt lagspel ända in till slutet av semin, därefter orkade man inte in i kaklet och blev klart sämre än under tidigare delen av slutspelet. Soppatorsk.

2013
På vaktsidan hade vi inte längre Grizzly eller JG och ersättaren Owuya nådde inte upp på deras nivå. Men Berguven Rautio blev bara bättre för varje år och vaktnivån höll väsentligen samma stanadrad som tidigare.

På backsidan ersattes Kilström och Fredrik Svensson av Hjelm och Oskarsson och det var helt klart en försvagning. Oturligt blev vi under längre perioder av med Frallan, Ronin eller landslagsjanne och eftersom vi blivit så tunna i backuppsättningen sken oförmågan igenom ordentligt för sådana som Kukan och andra. Dessutom utvecklades inte hoppet Gunnarsson som skrev på för Warulfven och därefter mest ägnade sig åt att förstöra offensiven samt småskita i sina uppgifter i defensiven. 

På forwardssidan släppte vi iväg hela finska kolonin med Vikho, Koivisto, Sandell och Pyörälä och det lyckades inte alls att ersätta dessa. Ledin kom tillbaka och blev en förstärkning. Men bland andra ersättare som Wallmark, Forsberg, Cehlarik, Trukhno och Bryggman fick vi inte de starka spelare vi hoppats på. De var inte på den nivå som de forwards vi haft åren innan och det började knacka i linorna. 

Laget gick visserligen hyggligt inledningsvis under hösten men sedan började vi vara utan någon av de viktigaste backarna och det räckte för att laget skulle börja ofungera. Trots allt hängde vi med någotsånär eftersom Linus Klasen var i storslag och vi kunde t o m ha försvarat European Trophy-titeln igen. Men där blev vi utslagna i semi efter förlängning och orsaken var att gnomen Mårts tvingat Klasen till en vodkaturnering. Efter jul kom vi aldrig egentligen tillbaka. Laget småknackade och försvagningen framför allt på backsidan märktes allt tydligare samtidigt som linorna inte fick till det när laget ofungerade. Mot slutet tändes hoppet när Linus Omark dök upp men laget var alltför ihåligt och kunde, trots att man gjorde ett allvarligt försök, inte räcka till mot ett mer komplett och välfungerande Lakers i kvarten. Om vi de tidigare tre åren stoppades av mediastorm, lat-Hjalmar/Harju och soppatorsk, blev hindret detta år att vi helt enkelt hade för dåligt lag. Vi hade successivt tappat så rejält framför allt på backsidan men också bland forwards och vi var inte längre ett topplag.

2014
Vaktsidan ser orolig ut. Om inte Owuya mot förmodan kommer in och blir riktigt bra är vi definitivt svagare än vi varit de fyra åren innan.

Backsidan är jag mycket orolig för. Visserligen tror jag att Savva och Fagerudd kan bli kraftiga förstärkningar för Gunnarsson som ballade helt ur senaste året. Men det är osäkert om Frallan blir kvar, lika osäkert om Robin kan och ska lira vidare och Skrbek som fått kontraktsförslag började se väldigt gammal och trött ut mot slutet. Landslagsjanne kan vi säkert lita på defensivt. Men vad har vi i övrigt? Kukan, Hjelm, Oskarsson känns inte som några säkert stabila klippor även om man hoppas. 

Om vaktsidan ser osäker ut, och backsidan riskerar inte ens hålla den svaga nivå fjolårets backar gjorde, är försvagningen än mer märkbar bland forwards. Alla Linis försvinner. Linus Omark kom visserligen bara in på slutet men han försvinner. Och Linus Persson kom aldrig upp till den ljuvliga nivå han höll i fjolårets slutspel. Men Linus Klasen var formidabel året igenom och satte ensam poängrekord, motståndarna punktmarkerade honom till slut. Och Olausson, även om han var ryggtrög mot slutet, har varit en stor spelare alla dessa år hos oss. Dessutom har ANton Hedman tillfört inte bara imponerande fysiskt spel utan också varit värdefull i övrigt. Känns inte som att Granström, Zaar och Sylvegård räcker till mot de förlusterna precis.

Och avslutningsvis om resultatet hela säsongen 2014/2015, nu utan att ha backspegeln till hands. Vi har haft många goda år med utmärkta insatser av Osten och Rönken-kvartetten men senaste säsongen började laget falla igenom och som det ser ut nu riskerar vi försämring på alla håll och kanter.

Kan de spelare vi hoppas ska utvecklas ta sitt spel till en högre nivå och kan lagspelet komma att fungera, då kan vi hanka oss kvar men de 1-4 platser vi vant oss att ligga vid senaste åren kan vi gl-gl-glömma. Lyckas vi blir det snarare platserna 7-10 vi kan försvara. Skulle vi nå slutspelet blir det snabbt respass i kvarten. Samt tror jag inte vi kan nå slutspelet om CHL heller. 

Men det ovanstående gäller om spelare utvecklas och vi får ett bra lagspel. Om det inte händer räknar jag med att risken är överhängande för att det blir placeringarna 11-12 i stället och en matchserie i bäst av sju mot det lag som kommer tvåa i Allsvenskan för att försvara vår SHL-plats i fortsättningen...