Luleå HF

Albert Hall: Ja, eller hur! 

Gusten var tidigast, blev aldrig riktigt accepterad som tillräcklig, speciellt av Jante som hade honom som favorittrakkobjekt, till dess att Kapten Rönnqvist tryckte upp honom mot väggen i Luleås omklädningsrum:-) 

Men Gusten kom in och höll nästan på att bli hjälte och rädda oss i kvartsfinal mot Ulfven, sedan Hento - i Lönndom köpt av Looben - tappat stillen och slängt in puckarna. Sedan vidare till Almtuna där han blev oerhört uppskattad innan vi snodde tillbaka honom och han räddade oss 2007-08. Sedan några år här och där inklusive en match för Köplustan. 

Rautio Var ju på väg att slå igenom ordentligt som A-junis men schackardes bort ordentligt under ett par år då han mest fick sköta Leners båsdörr och därefter till kalabaliken i Bofors dit man önskar ingen. Men han hämtade sig i Lillehammer, konsoliderade det i Oskarshamn och har därefter blivit bättre för varje år hos oss. Det känns obra att han inte blir kvar, tror han skulle fortsatt bättrats i framtiden också och till slut tagit plats på hyllan med Blomman, Myllys och några till.

Mattias Modig var ju snabbt så lovande och lyckades att dåvarande Luleå inför en Malmömatch beslutade kliva av löftet att han och Rautio skulle byta av varandra halva säsongen i Bofors, ett beslut som skickade Rautio ut i kylan, och Mattias kommande år i Luleå gick "så där". Han hade många belackare hemma som inte var sena att dra hans namn i smutsen så fort han missade och det känns som att han fastnade i utveckligen när han trots bra resultat inte hade stöd på hemmaplan. Tyckte det var klokt när han skrev på för Pölsan med bra vakttränare och slippa trycket på hemmaisen, men extremt oklokt när han huxflux hängde på erbjudandet från Nordamerika i stället och där belv det väl av skador och annat den mest misslyckade karriären för de gissningsvis 50 vakter vi haft där. Lite överraskande att han fick chansen hos Läjkrarna men väl där övertygade han inte riktigt och fast det gått många år har han aldrig, som jag ser det, utvecklats vidare från den nivå han hade redan när han fick chansen i Luleås A-lag.

Slutligen Daniel Larsson... det finns ju folk som menar sig känna folk som minsann vet att Daniel blev bjuden med armbågen i Luleås junislag. Det må så vara, konstigt vore det om inte Luleå skulle krävt att Daniel var rejält bättre än våra egna Luleågrabbar Rautio och Modig för att Daniel skulle ta spaden mer permanent, vilket han visserligen gjorde i B-junisar men inte i A-junisar. Daniel frösvann ju sedan bort till dess han togs från Bajen till Djurgårn och där lyckades han andra året alldeles utmärkt. Man hade gärna hyllat honom då om han inte varit så förtvivlat intresserad av att snacka skit om Luleå. Men jag undrar om Daniel verkligen utvecklats efter Djurgårn? I mina ögon har han stått stilla därefter och snarare vanligen inte alls lyckats så jättebra. Han fick ingen chans i Detroit, han var aldrig imponerande hos HV och nu hos Gnaget låter det som han delvis hämtat upp sig men någon Viktor Fasth har han definitivt inte blivit. Visst är han en SHL-vakt med de vakter vi numera har när de flesta är i Nordamerika, men det vete fan om han har talang och drivkraft att ta ytterligare steg i sin utveckling.

Var rätt kul när dessa som alla hade hållt spade 03-04 i Luleå var spridda och i farten och senast hände det ju att vissa kvällar kunde man parallellt följa Rautio i Luleå, Larsson i Gnaget och Modig i Växjö. Snacka om plantskola! En grej jag roat mig med under åren har varit att övervaka hur det gått i matcher där Rautio mött Larsson, i matcher mellan Luleå och HV/Gnaget (när Larsson vaktade DIF-målet var Rautio inte i Luleå). Och av någon anledning har Rautio alltid i stort sett har jag för mig vunnit de uppgörelserna. Undrar hur det går kommande säsong mot Pungen? Nu får ju Larsson äntligen pröva att spela A-lagshockey i den vackraste av tröjor;-)

Redigerad kommentar