Och nu en fin passning, speciellt för att ställa emot Hjalmarssons och Aftontrasans bortlåtsas av Luleås betydelse för att utveckla vederbörande.
Faktum är att det är i Aftontrasan det kommer, men då genom NHL-Bjurman och inte de vanliga självutnämnda s k experterna på nationell hockey. Efter att ha refererat källa så noggrant plats för citat:
"Så har vi Justin Williams, ”clutch”-kungen som avgjort fler ”Game 7”-draman än någon annan i NHL-historien och på något sätt alltid är inblandad i de stora ögonblicken i de stora matcherna.
Lockockutsäsongen 2004-2005 spelade han för Luleå i dåvarande Elitserien.
Den 32-årige kanadensaren lyser upp när Sportbladet timmarna innan nattens föreställning påminner honom om det.
– Ja, jag hade en fantastisk tid i Luleå, säger han med ett brett leende.
– Det var överhuvudtaget en stor utmaning att komma till Sverige. Att spela på stor rink och träffa alla sorters spelare gav perspektiv, inte minst på hur tufft det är att spela här.
Williams menar till och med erfarenheten i Norrbottens vintermörker hjälpte honom att vässa sin omtalade talang.
– Ja, jag lärde mig mig mycket och blev en bättre hockeyspelare. Att spela för Luleå var en stor upplevelse."
Thomas ”Bulan” Berglund, lagkamrat i Luleå under lockoutsäsongen 2004-05:
– Han ser inte så bra ut när han åker, han har en ganska flaxig stil. Men han tar sig fram bra och jag har aldrig spelat med en så grymt skicklig spelare längs sargerna. Trots att han var hårt trängd kom han alltid ut med pucken under kontroll. Han är effektiv, tar vara på chansen när den kommer. En bra och trevlig person, ödmjuk och inte alls kaxig.
Jonas Nordqvist, kedjekamrat i Luleå under lockoutsäsongen 2004-05:
– Ja, jag och Pelle Ledin spelade i samma kedja som Justin den säsongen. Det är en superkille rakt igenom som jag umgicks rätt så mycket med vid sidan om isen också.
På isen är han smart, bra på att läsa spelet – ganska allround.
Mikael Andersson, tränare för Justin Williams i Luleå:
– En fantastisk person, det var den killen som gjorde störst intryck av de som kom över från NHL den säsongen. Han gjorde ett otroligt sympatiskt intryck. Från början såg han lite seg ut men han växte för varje dag. Med Justin insåg jag verkligen vilka egenskaper som man lär sig borta i NHL, att täcka puck och att använda sargen. Han lärde oss coacher en hel del om hur tankarna var borta i NHL när man hamnade under press och hur man hitta olika konstruktiva lösningar där. Justin var något av en förebild för oss andra.
Skönt att läsa sådana vettiga kunskaper emellanåt, jämfört med Hjalmarsson som nu åker iväg på ett tvåvägs och i maskopi med Aftontrasan förklarar att Gislaved gjorde honom till stjärna...medan han latade dig i den kvartsfinal då seriesegraren Luleå med en Hjalmarsson och Harju som inte behövt ta av sig rörskydden för den insats de "levererade" förlorade fyra matcher i rad mot serieåttan Gnaget Trevlig grabb, eller hur?
Känns för övrigt jäkligt trist att dissa en sådan kille som Harju från våra egna led sedan junisåren och med sådan succé med Omark under ett år, men jag måste vara ärlig och han visade tyvärr så lite vilja mot slutet jämfört med vad han borde ha mäktat med. Tråkigt.
Redigerad kommentar
MOBILT
· 
