Knegare: Ett knä har fyra band av intresse.
Dels inne i själva knäleden två s k korsband eftersom de korsar varandra, sett uppifrån. Funktionen är att säkra att inte underbenet alt. lårbenet kan förskjutas bakåt eller framåt utan att den känsliga knäleden hålls stabil. Vid våld rakt framifrån eller bakifrån kan något av korsbanden slitas av. Bakifrån sker de vanligen vid starkt våld mot underbenet, framifrån kan våldet vara riktat mot själva knäskålen dvs knäleden alt. lårbenet. Avvikelser kan förekomma om benet är låst på något vis.
Vid komplett ruptur av ett korsband kan du få s k draglåda: vederbörande ligger på rygg med knäna böjda eller står upp. Då tar du tag i underbenet och drar det framåt eller trycker bakåt. Finner du att ena benet går att förskjuta några cm mer än det andra (som inte förskjuts alls) har du en s k draglåda, typiskt för komplett korsbandruptur. Kirurgisk åtgärd och väldigt lång konvalescens, kan vara 6-12 månader till förhoppnoingsvis läkning. Vid partiell ruptur behöver sympyomen inte vara så allvarliga men en magnetröntgen visar skadan dvs en mindre bristning och blödning i korsband eller korsbandets fäste mot ledytan/benet. Det är en mycket viktig skada och den måste immobiliseras/avlastas till komplett läkning.
Sedan har du s k ledband. De sitter på insidan av knäleden samt på utsidan av knäleden. Funktionen är att stabilisera knäleden så att inte underbenet när du står eller håller benet rakt i liggande inte kan vackla åt endera hållet. En ledbandskada kan uppstå vid ett våld riktat rakt från sidan mot knät, eller om benet är hyggligt låst, t ex att du står på benet mot våld riktat mot speciellt lårbenet.
Knäledbandskador kan förstås också vara kompletta rupturer och då kan ordentligt vackling föreligga. Sådana skador ska normalt åtgärdas kirurgiskt; sy ihop och immobilisera till läkning. Men mer vanligt är smärre rupturer/bristningar och därmed också blödningar vid rupturen. Vanligen sitter dessa skador där ledbandet fäster i skelettet i underbenet, alternativt lårbenet. Det där upptäcker du enkelt genom att klämma här och där och upptäcka smärta när du klämmer på fästet. Behandlingen av sådana skador varierar förstås efter hur svår skada det är, en näst intill komplett rutur blir ju nästan lika bra att åtgärda som komplett, en lindrigare kan bli kortare avlastning till läkning (när jag säger avlastning kan det handla om att gipsa in skiten så att det är helt immbiliserat till läkning, i lindrigare fall kan det förstås räcka med att man inte belastar - går på benet - någon tid).
Sedan har vi förstås meniskerna som sitter på vardera ytter- och innersidan av leden, precis innanför ledbanden och ofta, vid skador är det meniskerna som drabbas i första hand och bara vid kraftigare sidoväld kan det bli fråga om ledbanden. Meniskerna skadas ju för många människor med mer "vanligt agerande" t ex genom att trampa snett när man springer i skogen, spelar squash eller något, och det inte handlar om den vanligare drabbade fotleden.
Nåväl. Vi har ju film av exakt vad som hände och våld mot ett ben som är i luften och därför inte låst så att skadorna kan bli värre, orsakar förstås som regel inte annat än att benet flyttas på plus att om våldet är tillräckligt trots skydd etc att det kan bli småblödningar i mjukdelarna - vilka inte är värre än "blåmärken". Även om blödningarna är led- eller ligamentnära är det ingen fara: de viktiga led/korsbanden är helt intakta ändå. Lägg lite is på bara direkt och linda hårt så minimerar du blödning och svullnad och sedan är det bara att vila så "läker tiden alla sår". Men sådana skador behöver knappast immobiliering 4-5 veckor, det är bara skitsnack. Att lögntränarna tjafsar så kan jag begripa, mer generande att apläkaren inte talar ur skägget. Vilket antagligen beror på att hen är skägglös?
Veckans hetaste skribenter
10.00
MOBILT
· 
· · 
