| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· · 
Sedan sist har vi ju lyckats förlänga förlust-streaken genom att torska även mot Djurgården. Jag var ju på matchen tillsammans med drygt 7000 andra och det var en stor höjdare att äntligen få se Luleå mot Djurgården på Hovet igen. Mest bestående intryck förstås att man sett så många drabbningar mellan våra lag här och det har nästan genomgående varit två riktigt starka lag som mötts.
Igår var det inte så.
Luleå har nog det starkare laget och ägde puck och attackerade längre perioder men utnyttjade som mest detta till att blir fastklistrade mot sarg eller spela hockey bakom målet. Gårdarna kämpade mer för att försvara sig och gjorde det bra - säckijärvenpolskahockey - för att välja rätt situationer att sedan ge järnet när de fick fina kontringschanser. Smart hockey efter resurserna och Luleå blev så överraskade att man lät DIF sätta sina mål genom att vinna kamper framför vårt mål på ett sätt som fick en att ropa efter Skrbek, Jonsson och andra rejäla backer. Våra nuvarande backar tycker jag gör ett mycket bättre jobb än man hoppats på, men det gäller andra delar av backhockeyn, när det gäller att äga framför vårt mål är det bara landslagsjanne som begriper det.
Att Luleå inte fick till det framåt ÄR själva formgropen. Det har ju gått troll i det spelet och Fagervall shitar spelare i linorna hela tiden utan att det blir annat än mer förvirrat känns det som.
Några forwards kör på rejält hela tiden och spelare som Granström och t o m Sylvegård går in och gör mycket bättre prestationer än man väntat sig, Ledinnivå på dem, men andra överraskar åt andra hållet. Stephen Dixon är exempelvis helt borta, man begriper inte vad han har på isen att göra och tydligen begriper han det ännu sämre själv.
Nu ramlar vi ned på nedre halvan i tabellen och kanske är det någonstans vi hör hemma? Eller, rättare, jag har mycket svårt att tro att vi tillhör vare sig de bättre eller de sämre lagen utan att en placering någostans i mitten typ plats 5-8 känns väl rätt trolig detta år.
Jaja, det ger sig. Jag var ju orolig att vi snarare skulle bli bland lag 9-12 så man får nog vara nöjd.