Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Ser på Apsidan att SS-apans hybris nu galloperat iväg totalt och hans stöddighet passerar alla trösklar för hocketbedömning och mänsklig förståelse.
Nu yrar han om att Waulfven, Pölsan och Djurgårn kan han acceptera rankade före Apklubben - men Apklubben är överlägsen nummer fyra i Hockey-Sverige över alla tider!
"Men vi skulle ändå vara den första norrlandsklubb som tog SM-guld."
"Men som sagt så leder vi över MoDo och Luleå."
Svar Nej och Nej.
Apan har ju koncentrerat sig på att i första hand hata Luleå men nu dyker hans andra hatarobjet, MooDoo, upp. Aporna hävdar ju att igen-kligen är det Burkölen de hatar, men vi skiter i vad de påstår och ser på hur de agerar.
Nu svarar MooDooister Apan och påpekar att det är underligt att Gävle-föreningarna hann bli svenska mästare tio gånger innan "Apan blev den första norrlandsklubb som tog SM-Glud" vilket förstås är lite svårt för SS-apan att förstå.
Jag kan lägga till: Nej, Apor. Ni är inte i närheten av att vara så historiskt stora som MooDoo. Inte en chans. Ni är inte ens på Luleås nivå.
SS-Apans historiebeskrivning består av att "De år som Apklubben varit framme i final är de som räknas. Övriga år under alla tider räknas inte. Gällde det tiden innan Apan bildades räknas det inte eftersom Apan inte var med, gäller de de senaste 30-35 åren räknas det inte eftersom Apan inte var med det är för moderna tider. Ja, förlåt sista fyra åren räknas förstås väldeliga, enligt första meningen."
När det gäller hockeyns historia i Sverige är det på följande sätt:
1. Under första 30-40 åren handlade det bara om lokalmästerskap i Stockholm. Kvarterlag deltog, Atlas Copco var stora o s v. Gävle Godtemplare vann 1957 men för övrigt var det bara Stockholmslag fram till Pölsan vann 1964 och fr o m då fick Hockeyn en bredare nationell spridning.
2. Under 1950-60-talen breddade man upptaget genom att kvotera in lag från andra platser som kompletterade det hela och i princip fick delta i lokalmästerskapet för Stockholm. Men någon rättvisa för deltagarna och de olika delarna av Sverige fanns förstås inte. Visst spelades det hockey i hela landet, men det var fortfarande hobbysysselsättning, spelarna hade andra jobb och att sitta och åka tåg eller buss för matcher mot lag i andra delar av landet var inte riktigt görbart.
3. Från början av 1970-talet hade byggandet av ishallar landet över kommit igång ordentligt, intresset och ambitionerna höjdes rejält och man började planera för riktig ordning och organisation av hockey-Sverige. 1975 hade man gått i mål med detta och Elitserien startade. Fr o m då finns svensk hockey på riktigt.
Om man då ska ranka de viktigaste hockeyföreningarna i landet inser alla att det väsentligen handlar om prestationer i Elitserien. Det klubbarna gjort innan dess har klart mindre betydelse men någon effekt har förstås åren 1965-1975, klart lägre har 1955-1965, mycket lägre har 1945-1955 o s v. Stockholmsklubben IK Göta vann 7 av de 9 första "svenska mästerskapen" men ingen skulle ju hitta på att hävda att Göta är viktigast sett över alla år.
Nå, hur ska vi då ranka lagen?
Lag 1-4 36-39 säsonger
Pölsan, Warulfven, Djurgårn och MooDoo.
Jag vill mena att här har vi de fyra lag som ligger klart före resten. Warulfven och Pölsan har alltid varit med i Elitserien, MooDoo har bara missat ett år, Djurgårn har missat ett par till nu på slutet. Ulfven har åtta måsterskap, Pölsan och Djurgårn har sex, MooDoo har två.
Till MooDoos bedrifter hör att laget levererat de flesta av de svenska hockeyspelare som rankats som nummer ett på olika sätt i NHL. Klubbens höga placering är oomkullrunkelig, men trots allt får den nog rankas lägre än de tre andra.
4.MooDoo
Sedan är det svårare. I detta läge får vi nog acceptera att räkna in bedrifter under tiden före Elitserien och då ligger det till så här: Warulfven har inga större. Djurgården vann sex gånger 1958-1963 samt fyra gånger innan dess, första gången 1926. Pölsan vann sju gånger 1964-1972.
Det där är lite tycke och smak och de tre lagen är inte helt lätta att separera. Personligen skulle jag nog ranka
1. Pölsan
2. Warulfven
3. Djurgårn
genom att hävda att Pölsans insatser 1964-1972 slår den knappare fördel Warulfven har på Pölsan under Elitserien och att Pölsans pre-Elitserien-resultat är mer värda än Djurgårns som är mer av historisk karaktär innan riktig hockey blev till. Lite svårare att diffa Warulfven-Djurgårn men dels har Warulfven i princip alltid varit topplag senaste 35 åren och det faktum att Djurgårn varit ur Elitserien tre år är tungt vägande skäl. Men hur man diffar dessa tre lag beror på vad man känner har betydelse och jag kan mycket väl förstå helt andra ordningar bland de tre främsta.
Lag 5-9 29-34 säsonger
Köplustan, HV, Luleå, Trottoarkanten, AIK
Lite svårare att diffa upp de där lagen. När det gäller SM har HV 4 st, AIK och Köplustan 2 st, Luleå och Trottoarkanten 1 st. Köplustan har varit med några säsonger fler än övriga men jag vill nog ändå ranka
5. HV
som följd av de under 2000-talet under många år hållt en sådan hög nivå när hockeyn i landet dessutom var som bäst någonsin; mest utvecklad och professionell och dessutom innan det enorma draftet till andra länder av alla klubbars bästa spelare kom igång ordentligt.
Vill nog tycka också att Gnaget sprattlat till några gånger men det är väldigt långt mellan gångerna och mellan det har de ofta tillhört seriens sämsta lag om de ens hållt sig kvar - och i modern tid har de ju mer blivit ett allsvenskt lag (plus ger jag mig fan på att de lirar i KHL 2015-2016), men med det som bakgrund rankar jag
9. AIK
När det gäller Trottoarkanten har de på plussidan att de fanns med tillsammans med Mora ända från 40- och 50-talen men som sagt är jag inte så överdrivet imponerad över lag som "var med" på den tiden det handlade om utvidgade lokalmästerskap för Stockholm. Dock tog Trottoarkanten 4 SM under åren de sju åren innan Elitserien vilket är ett rejält plus i kanten. Men senaste fyrtio åren - i Elitserien - har Trottoarkanten aldrig vunnit SM och i stort sett hela tiden tillhört de sämsta lagen i serien om de överhuvudtaget varit med. Och under 2000-talet har de oftast inte varit med som sagt. Undrar om jag inte ska tänka om och placera Trottoaren under AIK också. Kanske. Men tills vidare har vi
8. Trottoarkanten
Då gäller de ställningen mellan Köplustan och Luleå. Hm. När det gäller Luleå hade man under 2000-talet typ åtta år då man visserligen vanligen åkte ut redan i kvarten och t o m missade slutspel några år. Men för övrigt har Luleå alltid tillhört topplagen och under hela Elitseriens historia har Luleå spelat fjärde flest antal slutspel; Pölsan har lirat ett slutspel mer än vi, Djurgården två mer än vi, Ulfven klart fler. Köplustan vill jag nog ranka klart sämre eftersom de nästan hela tiden legat bakom Luleå. Men så har Köplustan haft några år på 2000-talet när de var riktigt bra och säsongen 2004-2005 var kanske Köplustans lag det bästa som någonsin spelat i Elitserien. Fast jag tycker inte att det räcker; det är så enstaka framgångar under kort tid medan Luleå legat så högt under så väldigt lång tid. Nej, det blir klart så här:
6. Luleå
7. Köplustan
Lag 10-16 12-24 säsonger
Malmö, Apan, Pungen, Tälje, Timrå, Burkölen, Gurkan.
Här har vi lag där flera blivit mästare: Apan 3ggr, Malmö 2ggr, Tälje och Burkölen 1 gång, men väsentligen handlar det om lag som större delen av tiden inte ens tillhört elitserien. De har som Malmö, Burkölen och Gurkan, blomstrat ett tag och sedan försvunnit alternativt kommit in först på slutet som Pungen, eller så var de med tidigare, men försvann och var borta väldigt länge men dök upp sedan igen - som Apan och Timrå - och så Tälje som väl tillhör blomstrat och försvunnitgängen, men dock sprattlat upp flera gånger. Inte så lätt att ranka dessa lag t ex hur mycket värt ska man hålla Apans och Malmös 2-3 Glud när man ska jämföra med högre nivå under betydligt längre tid etc?
Här kan man förstås mena att Apans framgångar senaste åren lyfter dem mot flera av de andra lagen men även om Tälje mest saknats senaste åren har de ändå tillhört Elitserien mer konstant hela tiden medan Apan var helt borta och även om jag vill väsentligen oräkna framgångar innan Elitserien fick ordning på den nationella hockeyn är Södertäjes historiska ställning med hela sex svenska mästerskap innan Elitserien inte möjlig att bortse från helt. Det blir nog
10. Södertälje
11. Apan
Fortsättningsvis svårare. Ska Malmö komma sedan? Nja, normalt sett borde man göra så, men jag tvekar. När det nu handlar om lag som haft framgång under bara kort tid kan jag inte bortse från att Malmö helt köpte till sig sitt lag och sina framgångar. Och det ligger Malmö i fatet, när det gäller att prestera på egen kraft vill jag hävda att konkurrenten Rögle är större än Malmö. Nej, jag klassar nog ner Malmö. Det får bli
12. Burkölen
13. Malmö
När vi kommer till de tre återstående lagen är det lite svårare att se större skillnader och då väljer jag att ranka efter hur många säsonger de har i Elitserien, dvs
14. Timrå
15. Pungen
16. Gurkan
Ja, jag kan nog lägga till även nästa lag, som är klart under de 16 nämnda, men lika klart över resten:
17. Rögle
Vi har inte så många kvar sedan faktiskt. Det är Mora, Läjkrarna, Öret HK/IK (slår ihop dem), Bajen och Väsby. Väsby är förstås klart sist, Bajen näst sist, Läjkrarna har snart blivit klart lag 16 och kanske Öret också lägger sig före Mora. Ja, jag kan nog ranka klart och då blir det:
18. Läjkrarna
19. Mora
20. Öret
21. Bajen
22. Väsby
När det gäller Väsby kan man ifrågasätta deras placering och t ex lyfta plantskolor som Huddinge m fl och det är förstås helt riktigt, men det kan ju också accepteras att vi följer definitionen att man måste iaf ha deltagit i Eliserien SHL för att komma upp på listan, som lyder på följande sätt:
1. Pölsan
2. Warulfven
3. Djurgårn
4. MooDoo
5. HV
6. Luleå
7. Köplustan
8. Trottoarkanten
9. AIK
10. Södertälje
11. Apan
12. Burkölen
13. Malmö
14. Timrå
15. Pungen
16. Gurkan
17. Rögle
18. Läjkrarna
19. Mora
20. Öret
21. Bajen
22. Väsby
Man får gratulera Apan till en fin femteplats för Norrlandslagen och spännande att se ett rent Västerbottensmästerskap där nedanför tio-i-topp-listan. Apan har ju ledningen i Västerbotten just nu, men det är förstås bara pga de senaste åren, annars är det Burkölen som legat föra Apan där nästan hela tiden. Men det kan ju vända snabbt, om några år kanske Ölen återtagit ledningen i Västerbotten, som vanligt.