För den som undrar kan vi rapa upp artikeln. Jag har redan gjort det, men SS-pensionären "glömmer" ju allt jag knäckt honom på och återkommer efter några månader och påstår att "han hade minsann rätt"...
Ojoj,
här kommer på allmän begäran glasliraren Lehtonen ynkandes. Hoppas han fick ett Bamseplåster som tröst.
I slutspelet har finländaren plågats svårt av en fotskada.
– Jag har nog tagit minst 20 smärtstillande sprutor, säger Lehtonen.
Redan i den andra kvartsfinalmatchen mot Linköping skadade Lehtonen fotleden.
– Två killar tacklade mig från varsitt håll och jag vred till foten så det kändes som att den gick av, berättar Lehtonen.
Läkaren Karin Granberg kallar Lehtonens skada för ett ”blåmärke på skelettet”.
Själv säger finländaren att det har varit betydligt värre än så.
– Det har varit tufft att spela. Hade det handlat om en vanlig match hade jag definitivt inte spelat. Om det varit grundserien hade jag tvingats vila en månad.
Du har tvingats ta sprutor?
– Ja, visst har det varit så.
Hur många har det handlat om?
– Säkert en 20 stycken. Minst.
Var god notera att Karin förklarar att det handlar om ett blåmärke, men Doktor Lehtonen vet minsann bättre: Betydligt värre än så och hör sen!
He he, nu är hatbrottslingen ute och far igen.
Han tar upp ett ämne och menar sig ha haft rätt för hundrade gången mot mig. Men det är alldeles tvärtom, jag har ju rätt varje gång och visar det med fakta. SS-apan tror att han inte behöver bry sig i fakta utan landar alltid i att han tycker att han rätt för att han tycker att han har rätt.
Nu är det frågan om Lehtonen som latat sig i några månader efter att ha slängt sig på isen i Danmark varit svårt skadad eller inte? Knät höll på rycka, det där var en tackling av Dansken som kunde avslutat en karriär påstod vissa som inte kan bedöma sådana saker och det tog ju pensionären till sitt hjärta: Jättefarligt!
Jag förklarade att det bara var ett blåmärke. Och så var det också. Inte som det blåmärke Apan skulle ha i ansiktet om vi träffats och jag markerat hur mycket jag gillade honom. Utan en djupare liggande blödning framför allt intramuskulärt, men fortfarande en blödning - dvs ett blåmärke - som resorberas efter några veckors immobilisering. Men några skadade viktiga strukturer t ex ledband, korsband etc - nej, det var det aldrig frågan om vilket var uppenbart när man tittade på händelsen i repris. Även om glaslirare Lehtonen slängde sig som en karusell och låg bölande på isen.
Jo, jag kan bedöma sådant. Till skillnad från pensionären eller vanliga hockeytyckare. Och Apläkaren Karin gjorde ingen annan bedömning än jag när det gällde skadan, även om hon var hygglig och kallade blåmärket lednära.
Jag plockade t o m fram en händelse från när Lehtonen var förra gången hos Apan, då han i slutspelet hade just ett blåmärke men eftersom det då inte fanns chans för att lugnt vila i ett avgörande skede av slutspelet, fick han smärtsillande och varsågod och ställ dig på isen även fast han själv kvad att "det gör ju jätteont, normalt skulle jag vara sjukskriven i två månader juh!"
Så nog är han en glaslirare och det vet ju Karin om så hon har fog för att påstå att "han blir borta två månader". Medan vi alla vat att hade det varit en Stålman från Luleå hade han varit på isen långt innan halva tiden.
Jo, Lehtonen är en glaslirare, han är lat och han är en felvärning av Bagdad-Bob. Jag säger bara högt det alla redan vet, men SS-Apan inte får in i sitt alltfört snålt tilltagna kranium och därmed samma storleksordning för det intrakraniella innhållet. Men på finger- och tåfronten är han säkert välförsedd!
Veckans hetaste skribenter
14.78
MOBILT
· · 
Härligt att se hur Luleå Hockeys exporter till NHL blir stjärnor över där. Nu tall jag inte NHL-stjärnor av aptyp, dvs sådana som vanlighen är NHL-stjärnor i AHL, utan på riktigt.
Den här gången är det Dennis Everberg som gjort succé och visar att det norrbottniska stålet biter, ungefär lika stiligt som Niklas Hjalmarsson, en annan Luleå-export, redan gjort.
Skönt att se att Luleås exporter till NHL visar framfötterna. Med bara fem tår per fot:-)