Pölsan börjar äntligen reagera, nu när Trottoarkantens IF kunnat lämna bottenslasket eftersom Pölsan tagit över understrecteplatsen.
Man värvar den slovakiske backen Slovak.
Tror att Pölsasupportrarna menar att det nog inte räcker och med att säkerhet har sportchefen tänkt värva en hel femma ytterligare karlskogare av internationellt snitt.
Jag väntar närmsta dagarna få besked om att Bengtsson-Bentzén landar:
Den svenske målvakten Oscar Dansk.
Den svenske backen Anton Svensk.
Den amerikanske forwarden Tyler English.
Den ryske forwarden German Mihailov.
Den kanadensiske forwarden Keevan French.
Då jäklar ska det väl bli Bofors Kanonhockey över Pölsan!
Allvarligt talat känns det underligt, nästan förolämpande att höra Pölsa-GM påstå att vad Pölsan behöver är mer "Karlskoga-själ" i Pölsan.
I mina ögon är den enda själ som Bofors/Karlskoga har är att spela fult och brutalt och sprida allmän villervalla kring sig.
Det den nyköpte GM:en pratar om är förstås vilja att kämpa i form av att hata att förlora och där tror jag knappast Bus-Bofors har något att lära Pölsan som är bäst i Sverige på detta.
Bäst och sämst.
Pölsan är ju ett sådant där lag där man efter de fantastiska åren på 60- och 70-talen fick en gubbhylla av f d stjärnor som alltid satt på läktaren och alltid hade åsikter vilket kunde sammanfattas med att "De gör fel!". Vad än Pölsan gjorde blev det negativ kritik från gammelgubbsen. Och den där känslan ser man över Pölsapublik och Pölsasupportrar generellt: hur bra laget än är kan de alltid bli bättre och hur bra de än lyckas är det aldrig tillräckligt.
Jag tror att den här stämningen har pressat fram Pölsans hat att förlora, ett hat som ofta tagit dem högre än andra lag som egentligen varit bättre men inte varit beredda att ge allt likt pölsorne.
Just nu finns det där ju inte och där är min teori att ytterlighetslaget Pölsan - när man inte är bäst - i stället är sämst.
Man tittar på matcherna där man har jättebra vakt och stark offensiv - men en defensiv som är så ini Norden tafatt när de faller. Helt obegripligt hur spelare bara kan stå och titta på och låta motståndarforwards leka fritt och måla som de vill. När det bara behövs "förlorarhat" för att stoppa allt sådant.
Men när förlorahaten saknas Pölsan förvinner allt. Konstigt men förståeligt.
Kan laget bara besluta sig för att "nej, nu jävlar" kommer det utan vidare att avancera och lämna över under strecket-positionen till något annat lag, helst inte Luleå.
M.Lemiux: Bra resonerat om våra backar. Tycker att du också motiverar vilka backar du vill ha med och hur de ska paras ihop på ett bra sätt. Klokt också att backar som spelat ihop längre tid fortsätter så eftersom det finns ett stort värde i att de känner varandra och därför kan förväntas tillsammans vara bättre än var och en för sig.
Fast visst kan man tänka att kanske kunde andra konstellationer med de backar vi nu har tillgång till fungera ännu bättre. Men redan i januari är det antagligen för kort tid för större förändringar.
Det är ju mycket man kan fundera över men främst har jag tänkt på hur vi petar ihop backar som ger mer trygghet bakåt. Många av de vi nu förfogar över har mer talang som offensiva backar men är svagare id efensiven med det nästan unika exemplet Kukan som främst kännetecknas av att han är oerhört snabb på rören och själv kan ta upp puckarna - en Frallan-back där - men i defensiven blir utklassad i en mot en t ex senast nu när Sörensen enkelt tunnlar honom och åker runt Kukan som beundrande står och tittar på. Åt andra ytterlighetshållet har vi en Robin Jonsson - som han var tidigare och förhoppningsvis blir igen - som är 100% säker i ett defensivt lag men märks mindre offensivt - om vi undantar suddenmålet på Owuya i kvarten:-)
Landslagsjanne fra defsäker men även viktig framåt; härlige Näkyvä strålande på båda sätt, Billins kan nog bli kanske bäst framåt, medan Signalen mer en defensiv klippa kanske. Och så har vi Fagerudd som behöver ta nästa steg i vår offensiv för att bli den målpumpande back han har kvalitet att bli Och så vidare.
Vi har ju haft rätt klart för oss att vårt största bekymmer varit brister i defensiven och härligt nog kan det ordna upp sig nå för på de >20 matcher som återstår av serien lär vi kunna lira ihop en säker backuppsättning. Till det har vi haft brister i vaktandet och då syftar jag till att Daniel släppt in en del lättare puckar.
Hur många baklängesmål har vi dråsat in som följd av ovansteånde brister? Jag 10-15 stycken minst under året.
I detta nu har vi 79-79 i målskillnad vilket faktiskt betyder att bara Apan, Lustan och HV släppt in färre mål än vi har. Men samtidigt har vi under året bara förlorat 4 matcher med flera mål - samtliga övriga matcher har vid full tid slutat med enmålsförlust, oavgjort eller vinst för oss - och då räknar jag som enmålsförlust de gånger vi släppt in ett andra mål i öppen kasse.
Det jag vill ha fram är att vi tappat massor av pinnar genom enstaka mål och det är där de 10-15 "onödiga" mål vi silat har stor betydelse. Tätar vi till detta är vi redan bland de fyra översta lagen i serien - trots att vi inte blixtrat till i offensiven. Men framåt har vi varit tillräckligt ändå och emd ett säkrare försvar kommer backarna att kunna tillföra mer framåt och dessutom kommer forwards att bli tryggare och därmed bättre.
Efter den långa formgropen har vi vunnit 6 av 7 senaste i SHL och enda förlusten är ju kollapsen mot HV där vi också skulle ha vunnit. Och med Ostens senaste värvningar kommer vi att bli ett bättre lag.
Det här känns bra:-)