Luleå HF

Lindberg Råkkar: Observera också vad kameravridningen har för betydelse för uppfattningen av hur hård träff det handlar om. När Emil kommer i bild kan man jämföra hans position ruta för ruta med röda linjen och ser då att han står stilla. Den som har fart är bara Åslin och så hög fart är det inte frågan om. I ögonblicket Åslin åker på Emil har han också lyft höger skridsko för att åka till vänster och vid träffen åker han alltså bara på en fot, nedåtböjd, och skulle han varit i balans vid träffen tror jag allvarligt talat att han inte ens skulle gått omkull.

Emil däremot blir ju tacklad omkull eftersom Åslin har farten och rörelseenergin.

Påminner lite om när Prestberg åkte på Nordmark i Fjollbollen men Nordmark var mer stabil och Prestberg hade mer fart. Eller när Wallin åkte på Hedman, då  MooDoo.

Fast Prestberg och Wallin såg inte det komma och åkte rakt på. I Åslins fall såg han det och försökte åka vid sidan men hann inte runt...om nu inte en Emil-armbåge åker upp i sista skedet.

Och i morgon har vi det tvivelaktiga nöjet att åka ned till Apschtaan för att få stryk av Apan igen. 

Jo, jag räknar med att vi förlorar. Något annat vore väl inte tänkbart: Apan leder hela serien med 8p medan vi med hjärtat i halsgropen nyss klarat oss ifrån att åka under strecket. 

Jobbigast är att vi möts tre gånger på tolv dagar och oddsen är förstås lika mycket mot oss varje match så visst kan det bli tre Apförluster på så kort tid och då förstås ett elände att stå ut med.

Känns i alla fall skönt att jag sedan en längre tid skitit att kolla vad hatbrottslingen förorenat Apsidan med och så fortsätter. Sedan åratal får han ju tuppjuck när Apan slår Luleå och förlorar vi nu tre gånger på 12 dagar kommer SS-apan förstås att få ett komplett psykotiskt genombrott. Skönt att slippa se:-)