Luleå HF

Hmm, jag har funderat på hur det kommer sig att Apans tränargäng kommit att framstå som ett skämt i hockey-Sverige. Apwallson, som exploderar, vrålar och slänger saker omkring sig verkar ha fått för sig att landets usla zebror är speciellt inriktade på att jävlas med just Apan. CryBert, som skäller och bråkar på alla andra lags tränare, spelare, publik samt media och kommer med obegripliga uttalanden, gråter och blir känd som den som inte ens klarar av att skala en banan. 

Det är ju tydligt för alla att de inte begriper hockeyn så jag kollade upp vad de hade för bakgrund.

Apwallson
En liten vinge i division 1 under runt tjugo år 1983-2005, någon säsong i Boden, någon i Kalix men väsentligen i IFK Kiruna.

För det första kommer han inte från arbetarnas Kiruna, dvs AIF som fostrade Salming och nästan alla riktiga spelare från Kiruna, utan från tjänstemännens "finare" IFK. Det gör ju hans Kirunabakgrund lite tveksam. Dessutom var han så dålig att han aldrig fick chansen i stora Luleå Hockey dit alla duktiga kompisar drog. Måste sitta hårt i den Apwallsonska apsjälen detta, att Luleå konsekvent dömde ut honom.

CryBert
Fult spelande back, tack över till nordamerika efter junistiden i tälje, blev kvar där i sju säsonger där han skickades kors och tvärs mellan olika klubbar, fick ibland lira i NHL men väsentligen i AHL-sammanhang, dvs kanonmatskarriär. Kom tillbaka, några säsonger i Tälje, sedan några säsonger i "Undici" i gärdsgårdsserien (undici var väl sådana där lag som byggde på Tomas Brolins gäster som brukade lira halvnyktra). CryBerts karriär kantas mest av ordentliga utvisningssiffror. Enligt utsago från riktiga hockeyspelare var han så oteknisk att han inte kunde skala en banan ens.

Klockare
Liten back från Kalix, uppe i IFK Kiruna ett tag med Wallson, därefter via Boden till Pölsan där han blev kvar nio säsonger med en inte så utmärkande men ändå gedigen Elitseriekarriär. Avslutade med några säsonger i lägre divisioner för Timrå och Apan.

Sammantaget
Apwallson och CryBert synes ha varit tämligen mediokra som hockeyspelare och som sådana liknat de där, som när det skulle väljas deltagare inför brännboll i skolan, blev valda som de absolut sista "OK, jag tar väl CryBert då, om du tar Tjocke Märta" typ.

Klockare däremot ser ju mer ut som att ha haft en vettig karriär, iofs inte så imponerande, men ändå en hygglig spelare; lite symptomatiskt att denne - som var god kompis med Anders Forsberg - är den ende som aldrig skämt ut sig eller gjort bort sig.

Men Apwallson och CryBert verkar mer vara sådana som hamnat snett i livet och dessutom saknar insikt om det utan fått för sig att de är bästigastare än alla andra vilket då ska förklara varför alla andra tänker annorlunda än de gör, enligt deras egna tolkningar.

Hmm, skrämmande läsning och förklarande varför Apwallson skämmer ut sig offentligt match efter match genom att bete sig som en treåring i sandlädan samtidigt som CryBert imponerar genom att konsekvent hamna i bråk med allt och alla. Den där föreningen skulle behöva en....värdegrunnnnnnnnd.

Jag läser ju på några andra hockeyforum där apor skriver; ofta vettiga supportrar, men där finns också sådana som är smittade av Apsjukan att hata Burköl, hata Luleå, hata allt. T ex hatar de att Bulan tagits in hos Pölsan vilket vi alla andra tolkar som var ett klokt beslut och spelarna och laget har fått ordning på spelet och trots alla skadade de olyckligtvis drabbats av finns det goda chanser att de nu räddar SHL-kontraktet. Men de där aporna ser inte det, gissningsvis eftersom de är upptagna med att lära sig skala banan men ännu inte kommit över några instruktioner för hur man attackerar örten (jo, det är en ört, inte en frukt) med sex fingrar på varje hand. Så för jämförelsens skull kollar vi av Bulans karriär.

Tomas Berglund
Den lille men tuffe grabben från pite som, redan som junis gick till Luleå Hockey, som då tagit sig upp i Elitserien, och sedan blev kvar i Luleå Hockeys A-lag under 17 säsonger i rad - därmed den längsta karriären någonsin och kanske den minste störste Luleå-Ikon klubben haft. Med nästan åttahundra matcher och över 400 poäng i Elitserien och SM-slutspelet för Luleå en unik prestation kombinerat med att han dessutom höll Elitserierekordet för utvisningar eftersom han, 173 cm liten, aldrig tvekade att ge sig in i närkamper med vilka motståndare som helst och väl där använde alla knep för att få vederbörande ur balans, vilket vanligen lyckades. En sagolik hjälte! Att han dessutom följde upp det hela med en utomordentligt lyckad tränarkarriär tillsammans med Rönken i Luleå där de tog ett lag på dekis, på gränsen till att åka ur Elitserien, upp till landets näst bästa lag under en fyraårsperiod gör bara legenden om Bulan än vackrare.

Bulans bedrifter som spelare och tränare är alltså helt självklart bland de finaste vi sett i landet. Men vid sidan av det är han också en jäkligt trevlig grabb med glimten i ögat.

Bulan intervjuas av TV som undrar "Hur kommer det sig att du är mest utvisad av alla spelare någonsin i Elitserien?"
- Jag spelar fulast!

Ny TV-intervju "Hur vill du karakterisera din hockey jämfört med alla andra centrar?"
- Jag är bäst!

Fortsatt "Hur kommer det sig att Luleå och Djurgårn satte Elitserierekord i utvisningar i dagens match?"
- De attackerade vår målvakt Myllys. Då ska man ha stryk. Så är det bara.

Efter att en Luleåspelare crosscheckats i ryggen mot sarg:
- Det är sådana vidrigheter och fult spel som vi måste få bort i hockeyn!

Efter att en Luleåspelare crosscheckat i ryggen mot sarg: 
- Det är ju mottagarens fel, han visste ju vad som väntade och gjorde inget för att skydda sig. Det är sådana okunnigheter vi måste få bort i hockeyn!

Och slutligen glömmer ingen historiens tuffaste SM-final, den mellan Luleå Hockey och Köplustan 1996, som avgjordes i Köplustaborg. Med bara sekunder kvar av sista matchen, Luleå i ett måls ledning, tekning i Luleås zon. Bulan tekar men i stället för att satsa på att träffa puck slänger han sig helt sonika ned över pucken och tillåter omgivande Köplustor att slå och sparka på honom medan sekunderna tickar ut, trots att det handlade om en Göteborgsk s k kreativ matchklocka.

Tomas Bulan Berglund begriper hockey ur alla aspekter och har en legendarisk karriär som spelare och tränare att backa upp det med. Så stor var, är och kommer han alltid att vara i Luleå Hockey att när han nu tagits in som huvudtränare i Pölsan - Luleås unika Bogeyteam under all historia i Elitserien - är vi omedelbart beredda att önska all lycka åt Pölsan. Bulan går t o m utanför inbördes lagmotsättningar - då är man stor. Riktigt stor!