| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· · 
Från skoj till allvar. I morgon spelar Luleå åttondelsfinalmatch mot gårdarna på Hovet. Jag är där, som alltid.
Senast Luleå var här nere vann man enkelt mot Djurgårn. Det kändes som att spelet i stort sett var i DIF-zonen och vi ägde ner dem som vi ville. De kunde inte komma åt oss och de enda tänkbara hoten var typ Sörensen och någon till.
Ungefär som senast uppe i Luleå.
Men.
Att möta Djurgårn i slutspel nere i Fjollträsk är ungefär det svåraste man kan tänka sig. Om vi bara ser på resultaten har vi följande:
900308 4-2
920325 5-1
930323 5-1
000326 6-0
000330 2-1
010318 7-1
010322 3-2
010324 5-3
110310 1-2
110314 4-2
110318 2-0
150309 ?
En enda gång, alltså, har vi slagit Djurgårn i Fjollträsk när det varit slutspel. Det var första gången vi kom dit med Rönkenhockeyn, vi vann, och det retade upp gårdarna något grönjävulskt. Den matchserien slutade uppe i Delfinen med Robin Jonssons det vackraste av tandlösa leenden när han klappat in vinstmålet den kvartsfinalen.
Den vinsten förlåter de oss aldrig. Vad än det skitsnackas om, att förlora i slutspelet hemma mot Luleå är oförlåtligt för gårdarna.
I morgon ska de upp till bevis igen och räkna med att det blir kamp. Visst vet vi att Luleå är ett klart bättre lag men de tricks de pysslat med under åren är en handbok i att vinna fast man förlorat. Jag har sett Aphardy sätta in huvudlösa huvudskadande attacker, för att inte förlora. Jag har sett gårdarna skicka in en heffaklump, som inte spelat på drygt två perioder, bara för att åstadkomma slagsmål med vår bäste spelare, för att få med honom på ett matchstraff. Jag har sett slutet av jämna matcher där Luleå totalt kört över ett tröttkört Djurgårn, när hemmaklacken singlat in fyrtioelva sparbössor mynt på isen för att ge DIF det uppehåll de behövde för att hämta kraft och ta matchen till sudd där de vann.
I morgon kommer de att vara beredda att ge allt tänkbart för att vinna och även om vi är bättre kommer de att göra det näst intill omöjligt för oss. Jag har varit med och sett kraften av ett fullsatt Hovet får 7-8 000 åskådare samlas för att fungera som en unison klack och de zebror som kan stå emot det trycket finns inte.
Det blir en underbar match på Hovet, som alltid, och det är svårt att tro annat än att vi förlorar.
Vi är tvungna att ta oss till kvartsfinal genom att spöa Djurgårn hemma i Delfinen. På Hovet går det inte.
Redigerad kommentar
Redigerad kommentar