Ibland skriver jag om hockey utan att det närmare gäller vare sig Luleå eller Apan.
På sätt och vis är det nog mina bästa inlägg. Och här kommer ett sådant.
Mr MadHawk reflekterar i sin blogg (länk) om läget för hängivna motgångarsupportrars känslor att följa sitt lag som kämpar på gränsen mellan Allsvenskan och Elitserien SHL.
När nu Malmö mot alla odds lyckats och äntligen tar sig upp igen passar han på att skriva mycket om hur han känner med Trottoarsupportrarna och beskriver hur de flesta Malmösupportrar som var på plats vid vinstmatchen för Malmö i Leksand efter matchen applåderade och hyllade Trottoarens supportrar.
Och han nämner också hur Trottoarsupportrarna för åtta år sedan applåderade Malmösupportrarna efter en match i Leksand när det var Trottoaren som sparkade Malmö ur Elitserien just applådera Malmösupportrarna.
Detta får alla som älskar hockey att älska hockey ännu mer. Detta är vad vi alla förstår, som förstår hockey på riktigt, alla vi motgångssupportrar som är med vår klubb i vått och tort, i medgång och motgång. Och inte bara strömmar in och solar oss i glansen när det går bra för klubben. Vi som är med i såväl medgång som motgång kan fullständigt väl förstå andra hockeysupportrar även om de håller på ett annat lag än det vi håller på.
Personligen har jag förföljt Trottoaren senaste året, bl a genom att kalla laget för Trottoarkantens IF, men denna förföljelse är riktat mot ledningen, inte mot spelarna och inte mot supportrarna. Naturligtvis kan jag förstå hur mycket klubben betyder för supportrarna och kan dessutom förstå deras svåra situation eftersom den lilla byn Leksand kämpar mot en enorm motvind och troligen på sikt är chanslösa, kommer inte att kunna bli kvar på svensk elitnivå.
Men i allt detta kan jag inte acceptera Trottoarens extra mygel för att inte säga trixande mot moral och lagar för att rädda laget. Eftersom det sker på bekostnad av andra klubbar. I denna situation vill jag påstå att Trottoaren stal Timrås plats i Elitserien SHL och det kan inte accepteras.
Men allt ovanstående om Trottoarens trixande är en annan sak.
Som hockeyälskare älskar jag och hyllar Malmös och Trottoarens supportrar och många av lagens spelare.
Speciellt imponerad och lycklig blir man av att se vilka goda vinnare de är. Klassiska lag med klassiska supportrar som kan hockey.
Det är i detta sammanhang som jag och andra är så negativt inställda mot så många Apsupportrar som beter sig som otroligt dåliga vinnare, som tycks mindre älska sitt eget lag men vara ute i offentligheten bara för att vara stöddiga och håna och hata motståndarna. Fyfan. Och vi som varit med tillräckligt länge vet förstås att det går upp och det går ned och även Apans tid på tronen kommer att gå mot sitt slut och naturligtvis kommer dessa hatarsupportrar då att försvinna. För att hata någon annanstans. Fyfan för dessa Apsupportrar och av samma skäl: all hyllning till Malmös och Trottoarens supportrar.
Men det som fick mig att tänka om var just det att han gick till luleå och inte Skellefteå. För jag hade mått fruktansvärt illa om han gick till Skellefteå och får spela med calof och pesonen. Då skulle hans karriär fortsätta rätt upp precis som tiden med rödin och scott. Poängen skulle växa som på träd. Men nu när han istället ska spela med t.ex harju så kan jag inte se att han gör mer poäng än första säsongen i brynäs :) Så jag och många andra är glada för att osten brände halva luleås budget på sweatt!