Luleå HF

Och så är det dags för en kär tradition. För ett år sedan satt vi och följde - inte Kalle Ankas vänner hälsar god jul - men "Råttorna lämnar skeppet!"

Och nu är vi där igen.

Lasse Brutus-Bobban J:s fiaskoinköp av divor drar, den ene efter den andre, till nya klubbar som luras betala dyrt för spelare som de flesta av dem utmärkte sig i senaste slutspelet genom att de inte deltog. D v s de gick inte in i striden eller jagade hemåt backcheckande utan satt hellre under korkeken för att inte bli skadade innan de tecknat kontrakt med nya klubbar.

De köpta divaråttor som hittills lämnat skeppet är:

1. Anton Karlsson. En stöddig junis från Köplustan som krävde garanterad plats i laget av Rogern, men inte fick garantier, och då hoppade Brutus-Bobban in och lovade Glud och Grön skogar. Det gick förstås åt helvete. Anton utmärkte sig framför allt genom att sp0ela fult och bli utvisad. Av någon anledning hade han tydligen fått för sig att det var så man agerade hos Apan, som av tradition har de mest utvisade fulspelarna och satte landets störste fuskande filmare som lagkapten för att markera vilken värdegrunnnnnd de agerade efter.

2. Mikko Lehtonen. Vilade sig ett halvt år hos Apan innan han gick till Örebro.

3. Nick Sörensen. Vilade sig drygt ett halvt år innan han drog till Pungen.

4. Erik Andersson. Den duktige backen från Björklöven tröttande på sektmentaliteten i banjostaden och att få bära ett sådant lass i försvaret som Brutus-Bobban fyllt med inkompetenta småpojkar. Erik gick till Malmö. Erik är förstås ingen diva, men listan innehåller ju fränst sådana, därav rubriceringen.

Och nu går nästa diva.

5. Daniel Widring. Går till tyska Wolfsburg. Widring skulle ju bli en vinnare, förklarade Brutus-Bobban men vi har alla sett hur han gömt sig på isen, vägrat gå in framför mål och framför allt utmärkt sig genom att skjuta bort puckar när han inte uppträtt osportsligt genom att sitta som Apa i båset och spruta vatten på motståndare på isen eller runka i riktning boralagets supportrar. Widring vilade sig mest på isen men passade också på att inte ens platsa många matcher. 

Ja, det är en sorglig samling. Och den kommer att utvidgas. De råttor vi snarast väntar lämna skeppet är

• Apsevc. Den galne backen som spelade fulast i Elitserien SHL i år. Satt utvisad mest av alla. När Apledarna sa åt honom att sluta få psykbryt på isen surade han ihop fullständigt och märktes framför allt i slutspelet genom att han levererade misstag på misstag. Troligen som hämnd när han inte fick psykbryta som han önskade.

• Rob Schremp. En av de lataste. En j-a duktig straffskytt, men det är också det enda. 

• Kirill Kabanov. En duktig spelare förstås men som helt tappade sugen sedan han tacklats svårt av en motståndare som ledsnat på allt fulspel som Aplaget pysslar med. 

Det kan nog bli fler också. Kanske blir det samma flykt som i fjol och därpå kommande köpfest för Brutus-Bobban? Tänk om han går för att slå sitt nysatta svenska rekord, där han snabbt inhandlade divor från sju länder?

Fast innan vi får sådant facit kommer han naturligtvis att köra vanliga Apsanningen dvs Bagdad-Bobskan och förklara att "Vi bara fyller på med "egna" junisar och går för Glud!"

Känns fint att tillhöra en klubb med sådan tydlig strategi som Luleå Hockey.

Villkoren för klubbarna i Elitserien SHL har förändrats så att alla lag måste kompletteras med spelare utifrån och alla har sett hur Öret och Läjkers redan några år efter att de tagit steget upp i högsta serien kunnat etablera sig som topplag genom att noggrannt scouta och välja nordamerikaner som av någon anledning inte släpps in i NHL; vanligen eftersom de faller på längd och vikt - de normalt viktigaste kriterierna snarare än hockeykompetens för att de ska få plats i NHL.

Dessa två lag har tydligt visat hur en klubb med ambition att slåss i toppen måste agera. Läjkers blev ju t o m Svenska Mästare efter att ha krossat Apklubben. Och nordamerkaner finns också i andra klubbar än Läjkers och Öret och tillhör då förstås topparna inte bara i laget utan också i poängligorna för Elitserien SHL.

Osten som tidigare har varit bakbunden ekonomiskt och med små medel fått slita hund har numera ekonomi att konkurrera med de andra klubbarna och det gör han då med den längsta erfarenheten och största kompetensen att bygga elitlag.

Nu har Osten alltså plockat 6 kanadicker och 1 amerikan i Luleå Hockey och det är tydligt att vi kommer att få en tranatlantisk prägel på vårt lag. Utöbver dessa har han 3 väl valda finnar. 

Det är egentligen allt vi har av utlänningar. Vi har förstås också slovakerna Peter Cehlarik och Christian Jaros, två unga spelare som valde att gå till Luleå som 15-åring respektive 16-åring och därefter har utvecklats i vårt juniorlag så bra att de numera fått chansen i vårt A-lag. Cehlarik är dessutom NHL-klubbarna och rycker i, så vi får se om han blir kvar. Men grabbar som kommer vid den åldern till klubben, utvecklas i juniorlagen och därefter får chansen i A-laget är ju sådana som Aplaget presenterar som "egna" produkter. Ta t ex Petter Granberg, David Rundblad, Melker Karlsson, Oscar Sundqvist m fl som från Gällivare-Lycksele-Boden etc går till Aplaget i motsvarande ålder och efter några år plockas in i A-laget. Finns naturligtvis ingen anledning att sådana ska presenteras som egna produkter medan Jaros och Cehlarik påstås vara importerade ytlänningar, köpespelare och "undermämnniskor" - inte annat än i den rödvinsdrickande Ulf-Tures bok vill säga.

Men Ostens väl sammansatta trupp för Luleå Hockey består alltså av ett fint nordamerikanskt urval, kompletterat med några finska spetsspelare. 

Så agerar en kunnig sportchef.

Inte som en icke nämnd Brutus-Bobba som på någon månad väsentligen kastade sig ut och tankade hem en brokig samling från SJU olika länder genom att ösa ut pengar för att konkurrera ut andra klubbar och dessutom singla över en miljon i köpbonus under bordet; en miljon APan frigjort genom att kasta ut damerna från Apklubben och högsta divisionen. Vi talar om den mest våldsamma och vildsinta köpfest som genomförts i Elitserien SHL:s historia; en förvirrad köpfest som slutade i förskräckelse när Apan förlorade båda mästerskapen man ställde upp i, eftersom dessa legoknektar bara simulerade intresse men egentligen bara ville undvika bli inblandade och undvika skador inför nästa lukrativa kontrakt. Vilket fick huvudtränaren att under brinnande finalspel förklara att han var skitförbannad och spyfärdig över de divor som Brutus-Bobban köpt in.