När de bortåt tio gubbarna lämnade Apan för ett år sedan trodde/önskade jag att Jocke Lindström äntligen skulle lyckas och visst hade han verktygen för att göra det.
Men på något vis knyter det sig för honom i Nordamerika hela tiden - det känns som att han är för rädd för att ta chansen på riktigt, någon pyskologisk spärr som han skaffat sig sedan han åkte över för ung första gången?
Men nu verkar han ha börjat strålande i träningsmatcherna för SKA.
Kul!
Han har ju skicklighet att lyckas på hög internationell nivå, men efter senaste säsongens fiaskoartade insatser verkade risken hög att det för alltid skulle gå åt helvete med den saken. Men nu kanske det fixar sig i KHL? Jag menar - den grabben har ju helt andra förutsättningar än gammel-tjockisen Hollywood, som bara var i SKA och skämde ut sig.
Hollywood levererade ungefär sämst stats av SKAs forwards, förutom i utvisningsligan då, där han förstås höll sig högt upp. Enligt Apsanningen var ju Hollywood i SKA och "fixade ett Glud åt laget" men sådana påhitt tror ju ingen på. Hans usla stats förklarar Apsupportrarna med "han har en annan roll att öppna för andra spelare" och de menar alltså att hans agerande - genom att vända upp sitt gigantiska arsle mot motståndarmålvakter och lägga av rökare efter rökare formulerade av rikligt intag av Västerbottensost - skulle vara en "Gludfixning"?
Bara Ulf-Ture tror på sådana sagor.
Wilhelmsson: He he he, du har rätt;-)
Fast lite relevant är det. Jämförelsen mellan misslyckade förbundskaptenen för Tre Kronor gnomen Mårts med misslyckade förbundskaptenen för sparkbollslandslaget visar ju att i båda fallen är det hög tid för respektive förbund att reagera och agera.
Och visst har jag slängt in lite sparkboll i tråden tidigare, t ex om herrlandslaget, damlandslaget och U21 när det varit något extraordinärt att tycka till om.
Men urspårning av mig är det förstås ändå;-)