Luleå HF

Sagan om Apans uppgång

Den bild som Apsekten själv sprider är att de har den bästigaste utvecklingen av unga och egna spelare som får värdegrunnnnnd och kliver in i A-laget som tar Glud innan de unga spelarna värvas över pölen för att bli NHL-stjärnor. Men det gör inget för man fyller på med egna nya stjärnor samtidigt som externa spelare står i kö för att få komma till Apan där de utvecklas till stjärnor.

Det är alltså den bild som Apan vill sprida och delvis har lyckats med, eftersom villiga men okunniga s k mediaexperter vidareförmedlar Apans uttalanden som vore de sanningar.

Men hur är det då, igen-kligen?

Den sanna Sagan om Apans uppgång - och fall!

Det hela börjar med att en misslyckad pitetränare kallad Lasse J (det är Brutus alltså) söker sig till Apklubben. Väl där sprider han det Lulehat han odlat upp i Pite, medan han sett Pite degraderas till en liten olyckad förening medan Luleå stigit till toppen och sedan avancemanget till Elitserien SHL för drygt trettio år sedan varit den klubb som tagit 2-3 mest poäng sedan 1984. 

Brutus värvar in ytterligare i ledningen från Pite och väl där fyller de alla Apan med Lulehat. Brutus ser till att alla hockeytalanger från Pite får en direktinfart till Apan och att ingen Pitespelare går till Luleå. det är något som Lulehatare i Pite pysslat med i tjugo år nu och under den tiden har i stort sett ingen från Piteå letat sig till Luleå utan skickats till andra klubbar söderut. Undantaget Janne Sandström - som nu närmar sig rekord för matcher i Elitserien SHL - men han skickade pitborna till AIK och sedan kunde han få komma till Apan, innan han själv beslutade att nu j-r går jag till Luleå.

Brutus byggde vidare på det där. Nu hade han säkrat att alla pitbor gick till Apan och nu utvidgade han detta genom att också mygla in junisar från andra klubbar i Norrbotten och Västerbotten till Apan. Genom att helt enkelt rensa Burkölen, Kiruna och andra platser i Norr- och Västerbotten på pojkar som var talanger. Ett mödosamt och långsiktigt arbete, men som på sikt fick effekt eftersom Apan fick upp bra junisar under många år. 

Apans strategi att motarbeta alla konkurrenter i norra Sverige - framför allt Burkölen och Luleå - blev en del av en sektmentalitet i Apklubben. Flera unga spelare vittnade om det interna hatet där spelare som inte platsade förbjöds gå till Luleå och Burkölen men av apledningen fick krav att gå till lilla Pite i Division 2 eller, om de skulle till Allsvenskan, fick flytta till Blekinge eller andra gudförgätna platser. Den typen av hatinsatser spreds förstås ned i hockeygymnasiet där apledarna bedrev pennalism och mobbig mot oliktänkande, något som pojke efter pojke vittnat om.

Det var steg 1 och därmed hade Apan "skickligt" sett till att de stal talanger från andra, talanger somd e sedan presenterade som "egna produkter".

Men det räckte inte. Apans hockey var ju sedan alla tider en vild hoppla-hockey, tuta och kör framåt. det innebar visserligen att de gjorde många mål. Men de släppte in lika många bakåt och lyckades inte få till det när de turligt avancerat till Elitserien igen, efter 23 misslyckade år.

Man behövde något mer.

Så skaffade man in Anders Forsberg som huvudansvarig huvudtränare. Forsberg var en internationellt erkänd scout som skickligt identifierade de luckor Apan hade och letade upp just de spelare som passade perfekt att fylla dessa luckor.

Men dessutom måste man ändra på spelet och komma ifrån anfall, anfall utan försvar. Forsberg var smart och insåg att Rönken hade infört en hockey med landets dittills bästa försvarsspel någonsin. Det vill jag också ha, tänkte Forsberg, och värvade strategiskt in Rönkens assistent för att denne i Apan skulle förklara Rönkenhockeyn så att de kunde töta försvaret.

Det fungerade. Apan blev allt starkare och Forsberg manövrerade skickligt upp Apan att bli bäst i landet: med de stulna talangerna, med de skickliga rekryteringarna och med den importade hockeyn som bas.

Väl där insåg Brutus J att det var Forsberg som hyllades i och utom landet för hans insats. Men det gillade inte Lasse Brutus J - han ville ju själv ha äran. Så smidde han i lönndom lömska planer för att bli av med Forsberg så att han kunde gå fram och påstå sig ansvarig. Till slut hade han hittat en vedervärdig väg och fick Forsberg sparkad när bara några få månader återstod av Forsbergs kontrakt och Apan samtidigt var landets odiskutabelt bsäta lag.

Konsekvenserna vet vi. Apan tog SM och nästa år tog Apan SM igen. Forsberg hade luxerat fram laget att bli ett självspelande piano, som tog Glud och eftersom alla spelare var kvar ett år till blev det Glud igen. Forsberg hade lyckats och laget skulle ha tagit de mästerskapen även om de fått Arne Weise som tränare. Och Brutus J njöt av uppmärksamheten och äran och solade sig i glansen som igen-kligen var Forsbergs.

Men efter solsken kommer regn. Vad som sedan hände var att spelarna drog. Det började sina på junissidan och bara enstaka kunde flyttas upp och lyckas. Brutus ställde till med århundradets köpfest och handlade köpespelare från sju länder, med en miljon i handen under bordet om det behövdes. 

Men nu är det ju på det sättet att Brutus är antagligen den sämste sciut och sportchef man skådat och långt över hälften av alla hans för dyra pengar inhandlade köpespelare visade sig vara divor eller simulerade skador för att slippa spela. 

Det gick åt helvete. Apan misslyckades i Europa och i Sverige och på slutet av säsongen förklarade Apans huvudtränare offentligt efter matcherna att han var skitförbannad och spyfärdig på divorna.

Vi känner alla den grekiska tragedins begrepp. Brutus drabbades av hybris, det tillstånd då mäniskor tror sig vara gudar, och fortsättningen är obeveklig. Nästa steg blir peripetin, tidpunkten då allt vänder och framgångarna försvinner. Det är vad vi såg under säsongen 2014-15. Och slutligen väntar nemesis, när gudarnas totala hämnd på övermodet slår till med full kraft. Det är då som allt går åt helvete så mycket som det bara kan.

Vän av ordning misstänker attd et finns hög risk för att Apan drabbas av nemesis säsongen 2015-16. Det har ju börjat "bra". Brutus har inte förstått att de inte längre har de junisar de behöver för att fylla på laget och efter fjolårets katastrofala värvningar är han nu så ängslig att han fortsätter misslyckas och bara fyller på med usla forwardsvärvningar, allt medan alla kan se att försvaret är vidöppet och läcker som en ålderstigen glädjeflicka.

Ulf-Ture, däremot, lallar vidare och hatar på så gott han kan, med omtöcknad förstånd i vindimmorna...

Funderade på om det var dags att sluta skita på Ulf-Ture. Stackarn har ju inget la att berömma och inga framgångar att vänta. Det blir omöjligt för hans "dåliga vinnare"-karaktär att peka på resultaten för att få utlopp för hans livsfyllosofi att hata och håna andra med hatbrottslingens fega och otrevliga sätt. 

Jo, det är nog dags att låta honom vara i fred.

Ti hi hi hi hi hi. Jag bara skojade.

Den äckliga vinalkisen har förtjänat all skit han får och kommer att få mer stryk innan vi är nöjda. Som en nätets motsvarighet till fläskberget Hollywood kommer han att få ta emot rundpall efter rundpall från nätets motsvarighet till Rahimi. HA!