Luleå HF

Sven.Savage: Hej Sven, ny sässe, ffa nytt HS!?! Känner inte igen mig, tar väl ett tag att vänja sig. Nåväl, en medicinsk fråga: Vår Byron Ritchie fick en skada igår, prognos 12 veckor, "ett brott på hälsenan till följd av ett skärsår från en skridsko. " Håller du med? OM hälsenan gått, hade det blitt operation, o säsongsslut då? Ska man vara glad elr bara förbannad? Vi verkar få en Branus-skade-säsong...

zigge: Nu har jag sett en videoinspelning, tyvärr av dålig aftontrasekvalitet, av den situation där Richie blev skadad och det är jäkligt svårt att se var/hur det gick till faktiskt. Inte alls tydligt hur skridskon träffar Richie. Det enda jag kan misstänka ske, även om jag inte exakt ser det, är att främre spetsen av den andre killens vänstra skridsko skär över Richies högra underben bakifrån. Det ser då ut att vara över nedre delen dvs över akillessenan, men där borde han ju faktiskt vara skyddad genom skridskon och dens bakplös. Kanske den skadande skenan ändå kom åt, eller snabbt skar precis ovan där utan att jag kan upptäcka det. Mycket besynnerligt och en jäkla otur för Byron Richie och för MooDoo - och, vill jag lägga till, för SHL.

zigge: Hej zigge! Jo, visst är det konstigt utseende. Antagligen är det bra men man känner sig som en gammal hund att sitta i ett nytt format. Nå, det ger sig väl.

Extrem otur för er och trist att i många år har det som alltid varit grejer som saboterar - men så sprattlade ni till och blev mästare för inte så länge sedan. Kanske är bäst att ha det så: maximal lycka och olycka i stället för att hela tiden häcka i mellanmjölkens del av tabellen;-)

Och så att Ritchie av alla ska åka på en sådan elak skitskada! Reagerade lite på att man talade om "brott på" vanligen talar man om ruptur rakt av. Då går hela akillessenan av och det blir som en smäll i badmintonarenan där det som regel sker när medelålders herrar ska ta i. Tidigare brukade man alltid operera sådana, nu vanligt att gipsa in och låta det läka ostört överraskande nog. Tydligen brukar det vara klart längre konvalescens efter kirurgin, kanske ett halvår innan elitidrott medan självläkningen kan gå på 2-3 månader kanske.

Sedan finns det förstås "partiell ruptur" men är egentligen då vanligare i muskeln än i själva senan, dvs lite högre upp. En "vanlig" muskelbristning är ju ingen större pryl, där kör man ju som vanligt vila medan det är ömt så ger det sig, men ju mer misstanke på senengagemang desto mer försiktighet förstås för att slippa total ruptur innan det läkt och blivit starkt.

Allt det jag skriver oban är, som Kurt Vonnegut Jr skulle ha sagt "a pile of horseshit" för jag orerar ju bara om rupturer/bristningar som följd av belastning. När det gäller Ritchie talar man tydligen om skada som följd av skärande skridskovåld. Delvis kan det ju vara samma sak även om det inte tyder på en risksena/muskel som redan från början är svag och kan ruturera. Men det kan ju vara avskurna muskel/sentrådar ändå och därmed också vara risk ungefär som de belastningsorsakade skadorna i efterförloppet.

Men exakt hur är prognosen här? Det beror ju helt och hållet på var på muskeln/senan skadan sitter och hur uttalad den är. Där skulle jag inte lite på någons bedömning - inte ens min egen;-) - om man inte känner till skadans omfattning i detalj. Men spontant låter 12 veckor mycket mer än jag trott. Fast det kanske var en jäkla djup skärskada? Nå, bättre där i så fall än halsen, sådan har ju också hänt.