Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Ser att Tappara har två spelare som lirat med Luleå Hockey tidigare.
Det gäller dels Steven Dixon och - spelat och spelat - han kom ju extremt otränad och visade ingen vilja, satte några pinnar men var inne på en massa bakåt. Till slut fick vi ju sparka honom och då gick han till Tappara. Där var han hygglig resten av säsongen - då han tränat upp sig - men den här säsongen har han börjat lugnare, och vi vet ju varför.
I mina ögon en simpel penningjägare som skiter i laget och då han inte passar in blir han ex extrem stämningsdödare. Som i Luleå.
Nu brinner han förstås av begär på revansch och hämnd och vi väntar väl oss att han öser in mål på oss i morgon.
Den andre spelaren en betydligt trevligare bekantskap: Pekka Saravo, en av många riktigt duktiga finska backar som spelat i Luleå, stor och stark och hos oss produktiv back men hos Tappara är han numera mest defensiv klippa, vilket han är duktig på, men fyller nu 36 år, så borde inte vara så snabb längre.
Vi har ju själva ett antal spelare som lirat i Liiga - Savilahti-Nagander, Schira, Lennart, Rajala, Melart och Harju - men ingen av dessa har lirat för Tappara. Fördel eller nackdel?
Själva saknar vi landslagsjanne och Savilahti-Nagander kommer därför in som ordinarie.
Bill Sweatt är inte oväntat fortfarande på skadelistan. Han tränade ett tag med laget före avresan iaf och anledningen var att de testade att ge honom smärtstillande injektion. AV det han förklarar i intervju med norrländskan förstår man att man fortfarande inte vet exakt var han är skadad så man prövar att smärtstilla en struktur i ljumsken och se om han känner av problemet under träning - gör han det inte betyder det ju att man smärtstillat den skadade strukturen vilket kan leda den diagnostiska jakten vidare. Diagnostik ex juvantibus, som det heter. Själv tycker jag att det låter jävligt otillfredsställande att man efter så lång tid inte kunnat fastställa exakt vad det är som hindrar honom och man hoppas ju att det inte är självupplevt bara. Varje vecka tycker jag att man hört "känns bättre, kanske nästa vecka" men snart får de väl öppna honom för att leta mer detaljerat och dissekera fram struktur efter struktur under narkos. Om det inte är så att det han ljumsknära behöver är ett rejält blow job bara? Nå, jag låter ju elak men det är ju för att man saknat honom så många matcher. Ljumskar KAN vara ett j-a elände, helt klart:-(
Domare blir schweizaren Marc Wiegand och tysken Stephan Bauer, vilket väl är hyggligt bra då vi i Champions slipper svenska zebror.
Men Gudars skymning vilket slutspel vi drabbats av. Först hade vi Warulfven och nu Tappara! Och skulle vi lyckas gå vidare - vilket man inte törs andas om - får vi därefter Värsta Köplustan och sedan Apklubben för att slutligen råka på Kärpät - har jag påstått tidigare och så kan det mycket väl bli. Om det inte blir Lukko Rauma, puh! Lukko och Kärpät skuggar ju Tappara i Liigas topp och visserligen har vi vunnit mot Lukko tidigare i höst men å andra sidan torskat big time mot senaste två årens finska mästare - Oulun Kärpät. Däremot åkte ju Läjkers på andra halvan ut redan mot Djurgårn eftersom Läjkrarna inte hade kommit igång så tidigt på terminen - hade de varit kvar idag kunde de blivit ett stort och tänkbart alternativ för Europamästartiteln...