Luleå HF

Småkronorna utslagna ur junis-VM efter förlust mot Finland med 2-1.

I efterhand kan man tänka att Sverige lyckades bra under första halvan av matchen, framför allt första perioden, då man dels hade hygglig kontroll över finsk offensiv, dels stressade finnarna till misstag i försvaret samt skaffade sig många målchanser och tog ledningen med 0-1. I efterhand inser man att vi hade behövt något eller några fler mål under dessa första trettio minuter för att fixa detta.

Andra halvan av matchen var definitivt Finlands och sedan de vänt till 2-1 under andra perioden neutraliserade de oss hur enkelt som helst under en tredje period då Finland ryckt upp sig överallt medan Sverige tappat lagspelet och dels var svaga i försvaret, dels hade en offensiv där alla som inte hade puck stod och gömde sig på hälarna.

Då kommer en självutnämnd expert som herr Nyström i Sexpressen och mästrar det svenska folket med "finnarna var värda att vinna, skyll inte förlusten på domarna".

Vilket visar att han förstår hockey, inte.

Sanningen är den att de svaga zebrorna föll för trycket från 14 000 hemmasupportrar på läktarna och började ta ut svenskar på löpande band för sådant som inte var utvisningar under andra perioden. Det är för det första osportsligt och orättvist och mot ett lag som Finland, vars PP levererat bortåt 50% mål under turneringen, är det förstås helt avgörande. Inte bara att finnarna får chansen att måla på, dessutom får Sverige slita hårt på boxspelarna medan våra tänkta matchvinnare inte får medverka medan vi bara får boxa och boxa.

Det var vad som hände och med de utvisningarna vände finnarna 0-1 till 2-1 och därefter blev det av naturliga skäl en helt annan match med enorm medvind och boost för det finska spelet medan det svenska krympte av fysiska (boxslit) och psykiska (tappa modet) skäl.

Och därmed inte så konstigt att slutet av andra perioden och tyvärr också tredje perioden fick det utseende de fick.

Zebror KAN direkt avgöra en match genom att bomma en matchavgörande händelse i en slutminut etc men zeborna kan också avgöra match genom agerande under andra delar av matchen vilket alla vi som förstår hockey förstår.

Det där förstår inte Nyström som ska spela lågstadielärare och betraktande alla andra hockeyintresserade som minderåriga, vanartiga som behöver bli tillsagda att "nu ska vi vara snälla och tysta".

Fy fan!

Dock vill jag hylla en av lirarna i finnarnas superlina. Jag talar om Patrik Laine. Han säger efter match följande: "– Jag förstår att svenskarna är besvikna på domarna. Några av utvisningarna de fick var felaktiga. Domarna var inte bra mot svenskarna. Men så är det ibland, säger han."

All hyllning till Patrik Laine!

Sven.Savage: Nyström har väl både rätt och fel, tycker jag. Småkronor i normalt slag hade förmodligen vänt på steken trots domartabbarna.
Men som du säger: domarmissarna blir ändå avgörande i just det skedet av matchen sas. Vi har kontroll på händelserna när finnarna får ett par skänkar från ovan och fullständigt omotiverat sitter i förarsätet utan att ha förtjänat det.
Det blir förstås och som du säger, en enorm moralhöjare för deras del, samtidigt som det sänker vår egen i motsvarande grad.
Från det läget är vi väl egentligen aldrig nära att hota dom, men som sagt: det läget hade aldrig uppstått om vi haft ett par domare på isen.
Tänk att det är samma jävla visa varje gång i såna här sammanhang. Man lyckas på nåt sätt alltid hitta dom sämsta domarna eller iaf ett gäng som inte pallar för trycket.
När vi i slutminuterna ändå försökte oss på en liten forcering så kliver zebrorna förstås in och fullbordar sitt fiasko.
Först försöker en finne blockera pucken nere vid isen genom att lägga sitt vänstra ben över pucken. Alla svenska spelare backar undan och den jävla idiotzebran blåser direkt för tekning, när det skulle vara en solklar tvåa för delayning the game.
Sen avslutar man med att ge oss en tvåa när en finne gör en döende svan bakom kassen. Surt som fan, mest surt att vi ändå gör vår sämsta match under turneringen när det pga motståndet behövdes som mest.

Stackars Axel Holmström förklarar att han är less på att förlora.

För ett år sedan förlorade han JVM-semi mot Ryssland, därefter bronsmatch mot Slovakien, sedan CHL-semi mot Luleå, följt av SM-final mot Läjkrarna vilket han nu följer upp med att förlora CHL-kvart mot Davos och nu torskar han JVM-semi mot Finland.

Måste kännas riktigt j-a tröttsamt att aldrig stå som vinnare. Men de, som blir riktigt stora vinnare till slut, beskriver inte sällan hur de gått igenom sådana perioder av bara förluster och man slås av tanken att det är de, som fixar att ta sig igenom något sådant, som på sikt blir sådana som vägrar förlora.

Hur det går för Axel får vi se så småningom.