Luleå HF

Det var ju ett tag sedan jag uppdaterade formtoppen, dvs hur lagen lirat ungefär andra halvan av de serieomgångar vi lirat.

Nedan följer de resultaten för senaste 19 omgångarna - av någon anledning sammanfallande med vändningen för Luleå i mitten av november?! ;-)

Kör också en över senaste 16 så eliminerar vi ett par vinster samt en förlust mot Köplustan för Luleå.

Helt sjukt egentligen. Senaste 16 omgångarna har Luleå förlorat mot HV samt förlorat på straffar mot Warulfven - MEN VUNNIT TRE POÄNG I SAMTLIGA ÖVRIGA 14 MATCHER!

Vem såg det komma i början av november när de självutnämnda experterna i media förklarade att nu måste Luleå: 1. Sparka Fagervall 2. Sparka de nyrekryterade spelarna 3. Köpa ett nytt lag...

Har försökt smälta intrycken från matchen igår, där man överraskades av att Örets försvar gjorde sådana misstag som man inte väntat sig; något som ledde till Luleås mål 2, 3 och 4, men till det fanns minst lika många ytterligare misstag i Öretförsvaret som också kunde ha resulterat i Luleåmål.

Så. Luleå vann bara p g a att Örebro gjorde misstag, inte som följd av egen kraft?

Ja. Och nej. D v s om man bara bedömer saken efter den match vi nyss såg skulle man mycket väl kunna dra den slutsatsen.

Men även om vi klagat på Luleås spel speciellt de tre matcherna innan Öretmatchen så vinner Luleå. Och vinner och vinner och vinner.

Så man måste förstås ifrågasätta om det verkligen är så enkelt: Luleås vinster förklaras enbart av det faktum att samtliga lag just när de möter oss levererar årets plattmatch och serverar misstag i parti och minut?

Nej, naturligtvis inte. Den som tror det måste ha ett väldigt begränsad tänkande, snarare av typen att man redan i förväg bestämt sig för vad man ska tänka och så filtrerar man allt genom sina förutfattade meningar.

Hör nu: att Öret och andra gör misstag mot oss beror naturligtvis på att vi tvingar dem till detta. Även när vi andra har intrycket att Luleå sover och måste vakna missar vi att laget faktiskt arbetar intensivt starkt och sammansvetsat och sätter tryck på motståndaren på ett utmärkt sätt. Tidigt under säsongen försökte vi, men hade inte förmågan att göra det bra. Vi pressade men blev snabbt överspelade. Vi drog oss tillbaka men hade inte synkroniserat samspelet och även om spelare för spelare försökte, fungerade det inte som ett samstämmigt lag.

Vi gjorde en j-a massa misstag då, men det blev en fin utbildning och när vi drog slutsatser om vad som inte fungerade och vad vi behövde förbättra föll bitarna på plats.

Nu pressar vi motståndarna på ett mycket mer spelintelligent sätt där vi är kloka att värdera situationerna korrekt och anpassar vårt spel efter vad situationen kräver. När så behövs drar vi oss bakåt hela laget och styr effektivt bort alla motståndares försökt att lira sig igenom vårt lag och få fina lägen centralt. Vi låter dem ha puck men puckägarskap när man är upptacklad mot sarg med ryggen mot vårt mål är tämligen värdelöst. Men när motståndarna är sårbara i egen zon, när de erövrat puck men deras lag inte riktigt ställt upp sig för att erbjuda bra lösningar till den som har pucken - precis det fel vi själva gjorde under höstspelet - ja, då är vi aggressiva och då följer spelare på spelare de andra och intensifierar trycket. Liksom en lejonflock läser vi direkt av när bytet är sårbart och då hugger vi mot struparna.

Öret skulle ha behövt köra ett försiktigare sarg-ut och lobba bort puck för att inte riskera göra misstag när de försökte spela sig ur situationerna. Men ett sådant spel skulle ge dem färre och färre chanser till eget spel varpå de skulle givit oss mer och mer puckinnehav och chanser. Och det i sig skulle riskerat matchen för dem. Nu försökte de en annan väg, men de var inte skickliga nog och vi var alltför starka att pressa dem till misstag.

Det är den förklaring jag vill ge och det är ett imponerande starkt spel av Luleå Hockey, ett spel som gjort att vi vunnit 16 av senaste 19 matcherna. Till det har vi haft en offensiv som fungerat allt bättre, spridd över forwards och linor men dessutom har vi ju ess i rockärmen i form av spelare som Rajala och Sweatt som när som helst i match kan explodera och sätta vackra mål som inte andra kan. Genom dessa spetsar fick vi två mål på Rögle förra matchen och vann, men det kan komma att bli allt bättre med stöd och trygghet av att övriga laget fungerar allt bättre. T o m har detta lett till att Johan Harju hittat sin roll i detta och på senare tid pangar han in mål som vore det genombrottssäsongen med Omark. Ytterligare har vi Micflikier som kämpar extremt fint nästan i det tysta, men som dessutom är en vass måltjuv av rang - under en längre tid har det låst sig något för honom när det gäller att måla, men lossnar det vet vi ju att det kan bli ketchupflaskeeffekt.

Nej.

Vi vinner inte enbart pga att övriga lag väljer att göra årets plattmatch mot oss och levererar misstag helt obegripligt.

Vi vinner eftersom vi tvingar dem till detta.

En intressant fråga att följa framöver är förstås om motståndarna inser detta och vilket motvapen de kommer att välja.