Sven.Savage: Måste bara påpeka angående 1995. Brynäs förlorade finalspelet mot HV71 på grund av att Micke Sundlöv blev skadad. Brynäs hade aldrig vunnit mot Luleå utan Sundlöv. Surt för oss båda, antar jag. För övrigt, underhållande läsning om Luleås fina årgångar, Luleå var verkligen en stormakt inom svensk hockey under dessa år.
Jarmo Myllys var en fantastisk målvakt, men blev nästan träffad av en puck i skallen när han tog en medveten "puck out"... Men på den tiden fanns ju inte regeln. Minns att han brukade lobba upp pucken på läktaren ibland om det gynnade Luleå i situationen. En målvakt som var mycket skicklig med klubban, definitivt före sin tid där i ett europeiskt sammanhang.
Peja: Jaså! Det var intressant att veta. Under många år stängde jag totalt av hockeyn när Luleå förlorat (eller 1996 vunnit) sista matchen för säsongen och öppnade inte förrän premiären nästa säsong. På så sätt fick jag ett halv år för att fixa till allt jobbmässigt jag skjutit framför mig medan hockeyn pågick. Så jag hade inte noterat att Sundlöv skadades finalmatcherna mot HV (Och där får Stillman pucken, och nu kommer HV! som det var då), där ser man.
Jovisst är den en härlig hockeyhistoria. Luleå hade ju från bildandet gått bättre i stort sett varje år och det gick hela vägen till SM 1996. Och de flesta som varit med om liknande med eget lag vet hur det känns.
Pölsan etablerades ju snabbt som landets i särklass bästa lag, som egentligen första laget förutom Fjollträsklagen som delat på den konfekten sedan hockeyn kom till Sverige, och blev där kvar i 10-15 år innan Trottoarkanten började invända. Men under de 35 år som gått sedan dess har Pölsan med jämna mellanrum steppat upp till nya svenska mästerskap, imponerande nog.
Den svenska hockeyhistorien har inte så många lag. Djurgårn brukar ju lyfta fram all sin förhistoriska historia men det kan kännas lite tveksamt eftersom hockeyn inte utvecklats. Sista tio åren var förstås Djurgårn stora med Tumba och de andra, men sedan var det Pölsan som dominerade som man ville. Därefter har Warulfven också haft en lång dominant historia, 20 år senare, och kanske når Apan dit nu, även om jag tvekar. Djurgårn har ju av och till kommit med bra trupper och resultat. Detsamma gäller HV och i någon mån Köplustan.
Luleå har inte nått diupp, även om man 1985-2000 ungefär tillhörde landets tre bästa lag när man räknar framgångar i serie och slutspel, lätt distanserade av Warulfven men lika och kanske före Djurgårn. Moooo har nått hela vägen någon gång men vanligare bara med i toppen och ännu vanligare, t o m mycket vanligare; simmat bland strecken. Burkölen var upp och lyckades under några år, Malmö likaså.
Men ser man över hela Elitserien SHL är det väl Warulfven först, följda av Djugrån och Pölsan och något längre ned MooDoo, Lustan, HV och Luleå.
Jarmo Myllys, hjälten, kunde hantera spaden:-) Finske förbundskaptenen tyckte att det var orättvist att Luleå fick spelade med en spelare mer, eftersom Myllys fungerade som en tredje back...
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
37% (20)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
26% (14)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
22% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
Jarmo Myllys var en fantastisk målvakt, men blev nästan träffad av en puck i skallen när han tog en medveten "puck out"... Men på den tiden fanns ju inte regeln. Minns att han brukade lobba upp pucken på läktaren ibland om det gynnade Luleå i situationen. En målvakt som var mycket skicklig med klubban, definitivt före sin tid där i ett europeiskt sammanhang.