Luleå HF

Sven.Savage: Förstå den näsbrännan till deras oerhört oödmjuka supportrar som tror att tideräkningen för svensk elithockey började för knappa tio år sedan!

Match mot Apan ikväll och Anton Hedman är avstängd.

Det är en följd av matchen mot Malmö senast, en match vi förlorade.

Var det zebrornas fel, enligt min uppfattning? Dömde de så mygligt att Malmö fick fördelar och därför vann?

Nej, det tycker jag inte. Tvärtom. Luleå fick redan i första perioden flera utvisningar på Malmöspelare som jag tyckte var tveksamma.

Sedan hade vi den där jakten på att komma ikapp från Luleås sida när förste Hedman och någon minut senare Sylvegård skickade motståndare i isen där de blev liggande, inte för att de filmade utan helt enkelt för att de blev tufft tacklade och utslagna. Har varit med så länge att se att zebror i sådana situationer dömt straff och ibland riktigt hårda straff, inte alltid efter handlingen utan efter resultatet "den ene spelaren ligger ju på isen och är mer eller mindre utslagen för kortare eller längre tid" - då MÅSTE någon straffas. Så jag hade inte förvånats över sådana straff, kanske i första hand på Hedman, men sedan han friats trott att nu åker Sylvegård - även om den handlingen var mindre trolig som enskilt fel, men eftersom zebrorna kunde ha tänkt att "nej, nu måste vi sätta stopp för detta" ungefär.
Men inte heller Sylvegård straffades och iofs kanske jag borde ha känt att "det var helt korrekt, det var inga fel begångna" vilket kanske är sanning dessutom. Men med kunskap om hur zebrorna brukar döma, var jag något överraskad och tolkade det som att vi fick ytterligare medhåll av zebrorna.

Sedan var det iofs några tydliga felaktigheter av Malmöiter som zebrorna INTE dömde utvisning på. Men överlag kändes det som att Luleå fick mer fördel än nackdel av zebrorna och att det alltså var en s k "hemmafördel" som zebrorna gav oss.

Nej, jag skyller inte förlusten på zebrorna. Viktigt att påpeka eftersom det finns läsare som påstår att jag felaktigt skyller våra förluster på zebror. Så är det inte.

Visst förlorade vi i sudd pga utvisningar, men min uppfattning är att det var vårt eget fel. Efter en seg start av oss då vi kom under med 0-2 jagade vi skiten av Malmö hela matchen och med fem minuter kvar och oavgjort talade allt för att vi skulle få in vinstmål och ta tre poäng.

Men då åkte Sigalet för något som jag inte kunde se ordentligt, kamerorna var ej inzoomade, men från det jag såg kändes det som en riktigt dålig utvisning att ta av Sigalet. Vi fixade dock detta och drog igång jakten igen, men i det läget tar Sweatt en ny knäpp utvisning genom att i anfallszon jaga en puckförande malmöit efter sargen och sprätta upp klubbladet i ansiktet på denne. Det innebar för det första att Luleå tappade chansen att avgöra matchen och ta tre poäng och dessutom att Malmö i 4 mot 3 under sudd satte vinstmålet. Sweatts high stick innebar alltså att vi förlorade kanske två poäng...

Men det var Hedmans avstängning det gällde. Han blev inte utvisad eller rapporterad av zebrorna. Men Lärling anmälde honom till DIFiplinnämnden. Dvs Lärling skyller på referensgruppen, men jag litar inte på galningen Lärling och såvitt vi vet går det till så att han skickar filmsekvensen till referensgruppens medlemmar som var och en oberoende och utan kontakt med varandra skickar svar till lärling som därefter "analyser" svarar och egen uppfattning och sedan beslutar. Som alla vet med Lärling är det omöjligt att tro att han bryr sig ett j-a dugg om vad andra tycker och när hand dessutom informellt har makt att bestämma tror jag inte en sekund annat än att det är Lärling som har 100% kontroll i praktiken för vad som går vidare eller inte.

Men kunde hoppas att en referensgrupp/situationsrum skulle skicka väl genomförda bedömningar av hockeyexpertis som DIFiplinnämnden kunde lita på.

Men så är det inte.

Nej, den rutinen tror jag inte på, just eftersom Lärling är en sådan skygglappsförsedd opåverkbar jävel. Jag har sett anmälningar av honom till DIFiplinnämnden där han insinuant och subjektivt beskrivit en situation på ett helt uppenbart felaktigt sätt; där Lärling mellan raderna rekommenderat lång avstängning, men där DIFiplinnämnden tvingats helt underkänna dravlet som Lärlingen skickat. Vilket säger allt förstås.

DIFiplinnämnden har redan stängt av Hedman en match, dvs den ikväll, men har inte formulerat motivet ännu.

Fast...vad hände? Nu har jag sett det i repris några gånger och kan säkrare bedöma än under match.

Nu tycker jag att allt är väldigt tydligt och jag vet precis vad som hände. Nämligen följande.

Hedman dumpar ned en puck mot sargen bakom Malmös mål och jagar dit, nog inte för att hinna först för det vet han att han inte kommer att göra. Men för att sätta hög press, för att fysiskt attackera den malmöit som tar pucken. Och alla - både spelare och publik vet exakt vad som kommer att hända. Hedman kommer att hinna upp den Malmöiten och sätta in en monstertackling mot sargen på denne.

Detta är ingenting ojuste, avsikten är tydlig och helt korrekt enligt regelboken. Hockey är fysisk, och detta är ett av de fysiska inslag som är tillåtna.

Följden kommer att bli tvenne:
1. Malmöiten kommer att åka på nämnda dundertackling och det kommer att göra ont. Hundra kilo Hedman som fått upp farten, det kommer att kännas rejält. Någon skada blir det nog inte, det ska det inte bli. Men Malmöiten kommer att tappa luften rejält och blir satt ut spel.
2. Konsekvensen kan mycket väl bli att Malmöiten gör ett misstag varpå Luleå erövrar puck och kan få ett övertag för att måla. Alternativt att han fortfarande har puck när han tacklas och då tappar kontroll över den, varpå Hedman eller annan Luleåspelare kan ta den och det kan leda till farlig chans och kanske mål för Luleå.

Det som händer är att två Malmöiter åker fram dit där pucken hamnat och den förste tar pucken och börjar transportera den.

Den andre - som är Malmös kapare Hetta - är en meter längre ut på isen och han vet mycket väl allt ovanstående. Det val som hetta då gör är att byta åkriktning och vända upp mot den plats där Hedman är på ingång. Vad är hans syfte? Ja, att stå i vägen förstås. Att blockera och hindra Hedman att komma åt den andre Malmöiten som har puck, för att hindra Hedmans syfte att genom en monstertackling söka se till att Luleå checkar till sig puck och får målchans.

Det är alltså en screening, eller om man så vill en interference, där Hettas agerande möjligen kunde lett till att Hetta tacklar omkull en icke puckförande spelare, dvs Hedman. Det kunde kanske ha blivit följden, om det handlat om en 65 kgs junis, utan fart.

Men nu är det inte en lättviktare som Hetta fysiskt kan serena bort. Det är Anton Hedman i fart och därmed något av det tuffaste man kan tänka sig att möta fysiskt i dagens SHL, kanske det allra tuffaste.

Hetta gör ett val, att screena, att begå brottet interference, men han gör ett dåligt val för han kommer att misslyckas. Hans felaktiga bedömning är den att han kan lyckas med detta. Men han är förstås chanslös.

Vad gör Hedman? Ja, han har redan farten uppe och är laddad för att dela ut en juste monstertackling inom en sekund. Och plötsligt upptäcker han att Malmös kapare vänder upp 90° och går emot honom. Hedman har inte en chans att undvika att träffa Hetta och per automatik reser han sig upp för att dundra in i Hetta med maximal kraft; dvs den tackling han redan planerat utlöses reflexartat på bråkdelen av en sekund.

Som jag ser det är det enda han kunnat göra att möjligen kasta sig själv omkull på isen för att inte tackla Hetta, men det inser vem som helst att så kommer inte att ske. Hedman agerar inte så. Och jag tror faktiskt inte att någon SHL-spelare i motsvarande situation skulle ha agerat annorlunda; de skulle ha agerat precis som Hedman.

Effekten blir den väntade. Hetta träffar Hedman och Hedman träffar Hetta och tynden/kraften från Hedman är helt överlägsen den från hetta och Hetta kastas som en badboll in i sargen.

Detta om händelsen. Min första reflektion är den att jag är glad att Hetta inte skadades värre än han gjorde. Att slås i sarg på det sättet kan innebära hur svåra skada som helst mot huvud, hjärna och nacke. Brrr, vilken rysare. Men så långt gick det bra.

Han utgick ju från match men rapporterna dagarna efteråt talar om att han inte har en hjärnskakning. Hoppas det stämmer, och det är stöd för min teori om att det kanske inte alltid är det primära våldet/traumat mot huvud som är det farligaste, utan snarare det sekundära mot en försvarslös spelare, som efter en kanonsmäll av axel mot huvud blir försvarslös och därefter med full kraft med huvudet och hjärnan slår i isen eller i sargen.

Min andra reflektion nu när jag granskat det hela är faktiskt att men kan ifrågasätta om Hedman verkligen SKA straffas för detta. Det här är inte ett försvar för att Hedman är Luleåspelare. Jag har vid tidigare tillfällen inte alls dragit mig för att kritisera Hedman då han agerat på gränsen och med låg eller ingen respekt för motståndares hjärna och hälsa och avslut inte accepterat Hedmans påstående om att "det var inte meningen" när hans agerande varit respektlöst och han borde ha fattat vad som kunde hända.

Men det är nog faktiskt hetta själv som orsakar detta. Han väljer att agera på ett sådant sätt för att han felbedömer situationen och tror att han fysiskt kan hindra en motståndare, men det är ett lika dumt beslut som att tro att du kan ställa dig på rälsen och med kroppen hindra Nordpilen att passera.

Och med den bedömningen anser jag att det nog var rätt agerat av domarna att inte döma Hedman men det var fel av Lärling att rapportera Hedman och det är fel av DIFiplinnämnden att stänga av Hedman. Och det ska bli intressant att läsa hur fan de kan motivera detta.

Om något straff skulle utdömas skulle det alltså vara på hetta själv, som screenade Hedman och försökte sig på en interference.

Ja, det är faktiskt sanningen. Men det bär alla emot att straffa en spelare som blivit liggande och utled på darriga ben.

Så, då kommer jag fram till min tredje reflektion. Är det fel på regelverket som innebär att Hedman utan att fela enligt mig åstadkommer ett sådant våld, som i värsta fall skulle ha inneburit att Hetta brytit nacken och blivit totalförlamad?

Det är den viktiga frågan.

Och den leder omedelbart vidare till den ännu viktigare frågan: är det nödvändigt att arbeta för att ta bort det fysiska inslag som vi alla i alla tider ansett är en omistlig del av hockeyn?

Som de som läst mig redan vet börjar jag luta åt det hållet. Jag börjar väga över till att besvara frågan med: Ja! Spelarna har blivit så mycket större, starkare och snabbare och allt sker så j-a mycket snabbare numera att alla gamla gubbar som var med på stenåldern och nu menar att "vi visste minsann hur man skyddar sig. Heads-up!" inte hajar ett jota. Det är ungefär som att höra att folk som kört T-ford börjar tro att de vet bäst att ge råd till Formel-1 förare.

Kanske är det faktiskt dags att förutsättningslöst utreda frågan "Vad skulle det innebära för herrhockeyn om man införde samma regler som damhockeyn?"

Jag skulle tidigare ha svarat att "då dör herrhockeyn" men numera, sedan jag dels sett en hel del damhockey, och dels blivit klar över riskerna med nuvarande herrhockey, tror jag faktiskt att det mycket väl kan bli rätt väg för att rädda hockeyn och rädda nuvarande och kommande hockeyspelare.

Kommer vi dithän? Nja, knappast som enskilt land. I så fall måste det bli ett internationellt beslut och jag inser att motståndet kommer att vara magnifikt och paralyserande.

NHL är alltså stämda av >100 f d NHL-spelare som är svårt skadade inklusive en hel del vrak om många som dött tidigt. Jag anser ju attd e spelarna har rätt och de kommer nog att vinna målet. Men innebär det, att NHL förlorar, att NHL förklarar att nu inser vi läget och nu tar vi in damhockeyregler.

Nej, aldrig i helvete. De kommer självfallet att förklara att "OK, spelarna hade rätt och vi hade fel. Men det var så det var på den tiden och nu har vi minsann ändrat på en massa nämligen bal bal bal..." och därefter får vi vänta 10-20 år till innan nästa >100 spelare stämmer NHL. Och så vidare, det vill säga samma sak igen.

Kanske är det enda som möjligen skulle kunna ha effekt att någon extremt obehaglig skada sker trots att alla regler följts. Det kunde kanske skaka av förutfattade meningar och leda fram till en korrekt analys.

Ungefär som när Reagan i nästan hela sin presidentperiod käkade godis och sket fullständigt i AIDS. Till dess att Rock Kudson insjuknade. Då gick det upp en talgdank för Reagan. Åh fan! Gäller det min kompis Rock? Det hade jag ingen aaaaaaning om. Nu måste vi agera.

Nej, det kommer inte att ske. Möjligen kunde jag tro att vi i Sverige kunde komma till att agera rationellt. Men inte de flesta andra länder och då kommer det inte heller att hända något i Sverige.

Trist, tråkigt och tragiskt.

bj21: Yep:-) Naturligtvis är de flesta Apsupportrar precis sådana som du och jag, även om vi håller på olika lag.

Men Apan har en svans av riktigt vidriga, rentav otäcka skitstövlar som uppför sig så tarvligt att man vill se laget krossat. Och då råkar det ändå vara så att jag egentligen håller Apan som andralag, efter Luleå, eftersom de varit ett lag för norra Sverige att hoppas på.

Men vis didan av supportrar har Apan tränare och ledare som aldrig respekterar motståndare och ger dem cred för bra insatser och vidare har de sedan länge en lokal media, vidrigast gestaltad av brännvinsjournalister Fehlman innan han fick sparken av alla arbetsgivare, som är lika eländiga som hard core supportrarna, dvs enögda och principiellt hävdande att alla andra lag är skit på alla sätt.

Det är beklagligt, men det innebär att jag skulle jubla om de fick lämna slutspelet tidigt och skämmigt.