Luleå HF

116729 inlägg · 888 ämnen

Inlägg #1727533

Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!
Sven.Savage: Gaah. Hade skrivit min syn på händelsen Hetta/Hedman men texten försvann när jag gick ur webbläsaren för att kolla mailen.

Kortfattat: Hetta väljer att ta en dålig/farlig åkväg. Hedman visar ingen större respekt mot motståndaren utan väljer att "köra över" trots att han, i mina ögon, har tid att anpassa sitt agerande.

Avstängning? Mycket tveksamt. Utvisning? Ja, en boarding eller interference hade jag inte motsatt mig. Men då hade domaren varit tvungen att ta en femma eftersom Hetta blev skadad... En match, ingen böter... Jaja, kör på det då, livet går vidare :)

Vad var det madhawk kommit fram till? 26 incidenter utan GM eller MP under match som ändå gett avstängning i efterhand. Känns som att domarna och övriga rättsskipare behöver prata sig samman om inte hela bedömssystemet ska braka samman. Domarna har det redan svårt nog idag.
Kommentera

Svarskommentarer

Sv: Luleå Hockey 2012-2013: Vägen mot SM-GLUDet!
Basse: "Hedman visar ingen större respekt mot motståndaren utan väljer att "köra över" trots att han, i mina ögon, har tid att anpassa sitt agerande."

Det är möjligt att du har helt rätt i det du skriver, citerat ovan. Det kan hända att du sett efter noggrannare än jag och dessutom har du en viss fördel att kunna vara mer objektiv eftersom Hedman just nu spelar för Luleå.

Skulle han, som du säger, kunnat avvärja träffen, kan man mycket väl anse att han är respektlös och skiter i de eventuella följderna för den han tänker monstertackla. Och då vete fan...i så fall skulle jag kanske eller rättare troligen anse att då kanske han t o m ska ha en lång avstängning. Jag vill ju ha bort allt inom hockeyn som riskerar bryta nackar på spelare eller göra dem till punchiga sjuklingar med för tidig död som prognos. Ett hårt straff för den som inte respekterar sådant ser jag gärna.

Grejen är den att som reglerna är utformade för närvarande är Hedmans fysiska hockey inte bara acceptabel utan dessutom önskvärd. Och få kan spela så fysiskt som han. Däremot anses han spela "på gränsen" dvs han gör allt han kan för att vara så fysisk som möjligt, men om något oförutsett händer och han inte har tid att modifiera sin insats kan det definitivt sluta med svåra skador eller t o m med avslutad karriär. Vilket också skett. Däremot tror jag inte att han medvetet försöker åstadkomma det, utan snarare att han gör sitt jobb så gott som möjligt. Och han har blivit skickligare för varje år att söka undvika oönskade skador på motståndare.

Vi kan ta ett liknande exempel. Du kommer ihåg en kvartsfinal Luleå-Warulfven för några år sedan? Första matchen, första matchminuten och Luleås extremt talangfulle junisback Frallan Fransson får pucken nere bakom eget mål, står mot sargen, och en Ulfv kommer emot honom. Pucken hinner 10-15 meter bort förbi rundeln, men hans backkollega har ännu inte kontroll över pucken och Frallan är per definition att räkna som puckförande och därmed tacklingsbar. Men Frallan väntar sig inget.

Då inträffar Peter Nordström. Ända från halva planen har han accelererat och kommer i maximal hastighet till Frallan och i sista ögonblicket kastar han sig uppåt för att träffa med maximal tyngd och maximalt högt för att nå målet: Frallans huvud. Nej, jag tror inte han lättade från isen med skridskorna; kanske han gjorde det, kanske inte, men skulle inte Frallan och sargen vara där för att ta emot monstertacklingen kunde han satt värmländskt rekord i höjdhopp varpå Stefan Holm omedelbart skulle ha räknat ut överhoppad höjd relativt kroppslängd;-)

Frallan blev massakrerad och det tog många år innen han hjälpligt kom tillbaka. Vi och andra hade sett honom som en kommande världsback med en lång och framgångsrik karriär framför sig. Men det gick åt helvete. När han väl kom igång igen var han en skugga av sitt tidigare jag. Till slut kunde vi inte hakvar honom i Luleå ens. Slavomir Lehner tappade all tro på honom och han skeppades. Först försökte han hos Lustan men han dög inte, skickades till Pungen. Där kom han så småningom igång och blev j-a bra i Pungen; det kändes som att han äntligen, flera år efter Nordan, hämtat sig. Men vad hände? Pungen köpte in Lehner som omedelbart plockade bort Frallan från laget och förklarade för honom att han kunde dra. Sedan körde Frallan runt lite i världen i olika länder och olika ligor på kontinenten, lite i KHL, hade NHL på G också, men landade ett tag i Luleå och har nu dragt nedåt utomlands för att tjäna lite swisskulor. Och han uppskattas överallt men jag tycker inte att han ens är lika bra som han var innan Nordan. Och fr a är han inte så bra som han kunde och borde ha blivit.

Med detta som bakgrund: vad tycker jag om Nordans tackling?

Jag hatar den. Jag tycker att det var så jävla onödigt och att vad än denne Nordström säger var hans syfte att allvarligt skada Frallan genom att bombardera skallen på honom. Jag är väl medveten om att det inte är så stor skillnad från hur Anton Hedman agerar, även om vi senaste åren försökt bli av med våld mot huvudet, men jag är också medveten om att Nordan och Ulfvar och också Lules spelare och tränare förklarade att det var "en just tackling" och att problemet var att Frallan inte var rutinerad tillräckligt på seniornivå för att begripa att det kunde hända och skyddade sig.

Men inom mig ser jag Nordans då "regelenliga" åtgärd som något som utanför isen skulle ha placerat honom i fängelse och som borde gjort det även fast det skedde på is.

En annan med samma förkärlek för att utdela hjärnskador var Nacka Skoglunds systerson Jimmie Ölwestad i Djurgårn. Speciellt i kvartsfinal Luleå-Djurgårn för några år sedan då Aphardy gav order om sådant. Samtidigt som Aphardy och Fimpen stod i TV och tidningar och förklarade att Luleå bara filmade varpå zebrorna FriSören och Höjdhopparen lydde det underliggande budskapet "sluta blås, annars...". Fy fan så vidrigt.

Några år senare lirade Djurgårn derby mot AIK. I ett läge gjorde Ölwestad misstaget att börja slå på en kortväxt AIK-back framför AIKs mål. Han delade ut en handfull slag i ansiktet på denne back som bara stod orörlig och tog emot utan att blinka. Men sedan grep han tag i Ölwestad, buntade ihop honom, låste fast honom med vänster arm runt Ölwestads hals och därefter matade AIK-backen högerkrok efter högerkrok i ansiktet på Ölwestad.

Även om det tar emot vill jag erkänna att jag njöt utav helvete att se hur slagen pumpade in i facet på Ölwestad, och det var inte vem som helst som slog utan den spelare som enligt min uppfattning slog hårdast i elitserien SHL:s historia. Den förre Luleåbacken Fredrik Svensson. Fredrik fick matchstraff men matchen vände. Djurgårn ledde innan händelsen stort och lekte ut Gnaget, men sedan kapten Ölwestad blivit så sönderslagen på ett fullsatt Hovet krympte Djurgårn helt ihop och AIK vann enkelt.

Jag vill tro att Fredrik passade på att straffa Ölwestad för hans fula övergrepp på Luleåjunisar något år tidigare. Och jag beklagar att Fredrik inte fick chansen att uppfostra Peter Nordström. Under åren 1999-2003 spelade Fredrik för Luleå och Nordan för Warulfven så det fanns ju många chanser. Men Nordans monstertackling på Frallan skedde mars 2004, så Fredrik fanns då inte hos oss längre utan lirade för Trottarkanten. Gissningsvis hade Nordan koll på det och därför vågade han sig på tt överfalla Frallan, då han inte riskerade att råka ut för Fredrik Svensson. Det var f ö samma kvartsfinal då Luleås vakt Hento sviktade extremt och kastade in puckarna samt det i efterhand avslöjades att Looben i lönndom redan köpt över Hento, tvärtemot dåvarande s k "gentlemäns agreement" om att klubbarna i Elitserien inte skulle värva av varandra under pågående säsong. Men Hentos brorsa hade ju berättat att det skulle ske, så vi alla Luleåsupportrna förste ju att det var en Warulfvshund begraven.
Kommentera