| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· · 
Fyra titlar:
Stefan Persson (1980, 1981, 1982, 1983)
Anders Kallur (1980, 1981, 1982, 1983)
Nicklas Lidström (1997, 1998, 2002, 2008)
Tomas Holmström (1997, 1998, 2002, 2008)
Tre titlar:
Niklas Hjalmarsson (2010, 2013, 2015)
Två titlar:
Tomas Jonsson (1982, 1983)
Willy Lindström (1984, 1985)
Ulf Samuelsson (1991, 1992)
Tommy Albelin (1995, 2003)
Peter Forsberg (1996, 2001)
Johnny Oduya (2013, 2015)
Marcus Krüger (2013, 2015)
En titel:
Mats Hallin (1983)
Kjell Dahlin (1986)
Mats Näslund (1986)
Kent Nilsson (1987)
Håkan Loob (1989)
Kjell Samuelsson (1992)
Tomas Sandström (1997)
Anders Eriksson (1998)
Fredrik Olausson (2002)
Fredrik Modin (2004)
Niclas Wallin (2006)
Samuel Påhlsson (2007)
Johan Franzén (2008)
Mikael Samuelsson (2008)
Andreas Lilja (2008)
Niklas Kronwall (2008)
Henrik Zetterberg (2008)
Viktor Stålberg (2013)
David Rundblad (2015)
Stefan Persson ska förstås ses som Luleå Hockey-spelare. Bara en formalitet - att Luleå Hockey då som GROKO bildades först när Stefan redan var mogen att gå till Islanders - hindrade ju honom från att tillhöra vårt vackra lag, men det är ju bara en bagatell som måste bortses från.
Tomas Holmström tillhörde Luleå Hockey före under och efter sin tid i Detroit.
Niklas Wallin kom ju från vår informella förort i Boden och kom hem till Luleå 2004 innan han åkte till NHL igen och fick ring, varefter han kom hem till Luleå Hockey igen.
Niklas Hjalmarsson tillhörde Luleå Hockey när han gick till Chicago och med den värdegrunnnnnd han fått av oss var det tämligen självklart att han skulle lyfta Chicago till Stanley Cup-triumfer.
Till skillnad från Apans enda ring, då köpspelaren Runken från Lycksele råkade formellt tillhöra Chicaco när de m h a Luleå Hockey värdegrunnnnnds-utvecklade Hjalmarsson tog senaste Gludet. Men Runken satt ju de flesta slutspelsmatcher på läktaren. Medan Niklas Hjalmarsson spelade närmare 30 minuter per match; fick alltså kompensera för Runken, säkerhetsrisken som inte kunde tillåtas på isen.
Så jämförelsen mellan Luleå Hockey och Apan vad det gäller utveckling av NHL-stjärnor mätt som antal ringar, slutar ju i 12-0.