Luleå HF

Wilhelmsson: Ja, det är bedrövligt och bekräftar återigen vad vi alla sedan lång tid känner till:

En hatbrottsling är en hatbrottsling är en hatbrottsling.

Någon kanske kan tänka att "det är i alla fall bra att brottslingen kan avreagera sig på nätet så att han inte är ute IRL och ställer till" vilket är en inställning jag inte alls delar. I vilket fall tror jag inte den gravt alkoholiserade 69-årige pensionären pallar med att bete sig så mycket utanför den säkerligen nedgångna tillvaro han befinner sig i, mer än hundra mil borta från hemstaden sedan många år. Det enda han förmår är att sitta på nätet och hata allt och alla som han antagligen beskyller för att han själv utrustats så klent mellan såväl öron som ben, att döma av hans illvilliga skriverier.

När det gäller den s k Chad Hinz-affären - som Apan med en Apsanning döpt det hela till, fastän alla som kan tänka vet att den korrekta beteckningen måste vara Apaffären - förklarade hatbrottslingen tidigare att den kvinnliga chefredaktören lämnade Apschtaan pga att hon inte dög som journalistisk ledare och att Apaffären hade "nog" inget med det att göra.

April 2016 utnämndes vederbörande person "som inte dög" till verkställande direktör, chefredaktör och ansvarig utgivare för nordens största tidning.

Med denna kunskap kan man förstås ifrågasätta Apsanningen att hon inte "dög" och undra om det kanske finns någon annan förklaring till de hatbrott hon utsattes för. En förklaring som dock är oförenlig med apsanning.

Hatbrottslingen har hävdat apsanningen att när åklagaren angav misstanke om rattfylla för Hinz fick han omedelbart sparken av Apan pga Apans värdegrunnnnnd.

Den riktiga sanningen är förstås följande. Hinz blev tagen med 2,3 promille. Det vill säga han var dyngrak förstås och blåste knallrött.

Men Apan fortsatte spela honom i match efter match ändå. Så mycket för den "värdegrunnnnden".

Dock visade sig att Hinz helt tappat spelet och Apan också. När de i en av de sista matcherna fick stryk av Malmö med 2-11 (ett lag de tidigare enkelt spöat med 4-0 i kvalgruppen) insåg de att de måste släppa Hinz och tog resultatet av blodprovet som ursäkt.

Det misslyckades förstås eftersom det inte bara var Hinz som var den skyldige utan större delen av laget som supit skallen av sig och de torskade även resten av matcherna pga av den skam som alla spelare med rätta kände av.

Apans insats för att begränsa skadorna bestod alltså av att de utsåg den unge Hinz till syndabock medan alla andra inblandade gick fria.

Översteprästen var hårt pressad när hela supfesten och att Hinz finakts kommit ut men spelade vidare med Hinz och svarade bara (citat):

"–Jag kommenterar ingenting. Vi pratar på presskonferensen, säger Pär Nordlund, ordförande i Skellefteå AIK.
Skellefteås ordförande Pär Nordlund till SPORT-Expressen i går: - Vi kan inte reagera enbart på en misstanke. Vi måste låta killen spela.- Men har Hinz varit påverkad fördömer vi givetvis den handlingen. Däremot kommer vi inte att fördöma honom. I såna fall måste vi ställa upp."

När det visade sig att Hinz var helt värdelös i de fortsatta matcherna behövdes inga bortförklaringar längre utan Apan sparkade honom. Då fanns inget "ställa upp" utan Hinz fick, liksom Anders Forsberg fem år senare, av Nordlund informationen 15 minuter på dig att tömma skåpet. Hinz sattes isolerad i sin lilla lägenhet i Apschtaan, ingen besvarade hans telefonsamtal, alla vägrade kontakt med honom, han sattes i kloster efter översteprästens beslut. Den unge pojken helt isolerad ett halvt jordklot hemifrån försökte då resa hem men greps på Arlanda varpå översteprästen förklarade:

"–Det är lätt chockerande Om man gjort något dumt ska man stå upp och svara för det. "

Samtidigt som han komplett lade locket på när det gäller alla övriga inblandades skull. Dvs spelare och tränare i Apan som åkte ut till en kåk utanför Apschtaan under påsken för att supa skallen av sig.

Usch, vilken historia och vilken ouppklarad byk och härva som fortfarande kännetecknar ledningen i Apan. Och fruktansvärt att den Apsanningen fick konsekvens i form av förföljelse och mordhot under mer än ett år mot en oskyldig chefredaktör. Men enligt den 69-årige hatbrottslingen handlade det "bara" om att hon inte dög för att leda en journalistisk organisation.

Att hatbrottslingens Apsanning är korrekt visas med all önskvärd tydlighet, som sagt, när hon nu utsetts till verkställande direktör, chefredaktör och ansvarig utgivare för nordens största tidning. Helt klart.