Luleå HF

Tidigare hade vi en huvuddomare, nu har vi två.

Dessutom satt en hemmanisse i en telefonkioskliknande bur bakom målet och tände en lampa när han tyckte det var mål. Därefter flyttades han upp i publikhavet och fick en TV-kamera i målet att se bilder ifrån. Och numera har vi ett s k situationsrum, där en utomstående (tyvärr Lärling) sitter med några tekniknissar och kan rulla sekvenser från alla olika kameror i slowmotion; antingen för att svara på frågor från zebrorna eller för att i efterhand upptäcka saker som bör rapporteras.

Allt borde alltså vara så mycket bättre. Men fortfarande kan inte domarna se allt. Och den som speciellt tränar sig på att fuska kommer som regel undan. En sådan fuskare kan förstås sabotera sporten rejält, i synnerhet om fuskarens agerande leder till mål och vunna matcher.

Nu har vi en fuskare, t o m en storfuskare. Denne har som specialitet att pyssla med en massa fulheter mot motståndare i syfte att sätta dessa ur spel och utför gärna brottet när pucken är på annan plats för att inte bli upptäckt. Men om någon ger tillbaka, då faller spelaren gärna för att få med sig en utvisning och när han lyckas kissar han på sig av glädje.

Att fuskaren utan att skämmas inte ens drar sig för att i media stolt förklara att han fuskar är en skam för honom. Att hans klubb gör honom till lagkapten sänder helt felaktiga signaler och det är en skam för klubben.

Invasion i hockeyböckerna av diverse brottslingar som vill sälja falska pass eller vad de nu saluför. Igen-kligen säljer de förstås inget utan ska bara lura folk på pengar.

I välbevakade böcker elimineras sådana skitmail snabbt.

Däremot noterar jag att de ligger kvar längre tid i Apboken. I och för sig innebär väl närvaron av dessa "hockeyinlägg" att den generella nivån där höjs.