Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Luleå hade en tränartrio som kallades Rograrna och dessa hade genant misslyckats under året. Mot slutet av serien häckade Luleå i botten om med några matcher kvar var vi i praktiken klara för kvalspel. Teoretiskt fanns en chans, men den var så osannolik och otänkbar att alla accepterat att det blev kval för oss. Men omgång för omgång lyckades vi, samtidigt som Mora olyckades, och i sista omgången gällde att vi måste ta upp sista pinnarna på Mora. Även målskillnadsmässigt handlade det om i princip samma skillnad och kunde bli avgörande.
Vi mötte Timrå hemma, Mora mötte Pungen borta. Mindre än halva tredje perioden kvar och Luleå ledde mot Timrå med 3-2 medan Pungen hade gått upp till 5-3 mot Mora, resultat som sammanfattningsvis innebar att vi skulle passera Mora och slippa kvalet.
På den tiden fanns de flesta Luleåsupportrar på Svenska Fans och länken nedan går direkt in i matchtråden i det ovan beskrivna läget i matchens slut. Därefter hann vi med >200 inlägg ytterligare, innan allt var avgjort. Det hela slutade med att vi spöade Timrå med 4-2 men alla spelare och publik blev stående i Delfinen för att följa slutet i Linköping, där Mora kom ikapp genom först 4-5 och sedan 5-5.
I slutet av matchen tryckte Mora på utav helvitte och en vinst för Mora innan 60 minuter - men också i sudd - skulle skicka Luleå till kval. I slutet av matchen i Linköping blev f d Luleåspelaren Tomas Surovy utvisad och vi svor ve och förbannelse över honom. Men Pungen stod emot och matchen slutade 5-5. Och så, i sudd avgjorde Surovy för Pungen och då föll Mora ned i kval, försvann och har aldrig kommit tillbaka. Ännu. Pungen gick hela vägen till final om SM och tog ledningen med 2-0 i matcher mot HV men föll till slut.
Ja, det var tider.
Rograrna? De fick fortsätta. Nästa år gick det taskigt länge, men genom ett misstag råkade de långt in på säsongen sätta Omark-Harju-Snygg-Mats i samma lina och det ändrade på allt.
Året efter tog Rograrna till plats tio en gång till, men sedan fick de sparken och ersattes av Rönken och Bulan och då blev det andra bullar.
Rograrnas historia hos oss är alltså lika usel som Rönnbergs senare historia i Frölunda är fin. Kanske han fick den utbildning han behövde av oss?
Nåja. Summan av kardemumman är att Luleå i utsatt läge i slutet av Elitserien SHL har fått god hjälp av Pungen tidigare.
Nu har vi visserligen ingen Tomas Surovy hos Pungen men dock Kristian Näkyvä, Emil Sylvegård och Niklas Fogström....