Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
...vilket fick blodet att isas i ådrorna på hockeysupportrar, som följde bortamatcherna på det enda sätt som fanns tillgängligt, och nu undrade:
• ska vi till den arena där vi spelar?
• har vi gjort mål?
• har vi släppt in mål?
Ett sätt att leva där man pluggade eller arbetade ackompanjerad av radiosporten vilket inte störde mycket eftersom det mesta var sekunda och de minuter det rapporterades mål från den arena där vårt lag spelade var få även fast det var mer målrikt än nu.
Numera kan man förstås ha uppe inte bara egen utan om man så vill flera matcher simultant på monitorerna och kommentera vad som utspelas - inte som tidigare genom att jubla eller vråla i det rum man befann sig - utan on-line till alla som vill svara världen över.
Allt har förstås blivit bättre. Men ibland kan man fundera på om vi förlorade något samtidigt som vi vann annat?
Det är väl som the replicant Roy uttrycker saken i slutet av sin 4 yeras life span.
All these moments will be lost in time.
Like tears in rain.
Lycka till att återuppleva radiosporten, fast som swehockey:-)