Luleå HF

Tarasov: Ja, man hoppas det för Anders. Men vägen till en förstaspade är snårig och flera svenska vakter har under åren varit minst sagt nära, men inte lyckats.

Sim Henrik Lundqvist uttrycker saken: Man måste till att börja med ha turen att få en ärlig chans om en förstaspade. Och får man chansen, måste man ta den. Annars är man körd. Bara 15-25 vakter i världen har varje år en säkrad NHL-spade så konkurrensen är enorm.

Ser man till Anders gick han över tidigt, sedan han draftats av Islanders och körde tre år väsentligen i AHL. Under den tiden led han av icke diagnostiserad glutenintolerans vilket menligt påverkade hans fysik och resultat, men till slut upptäcktes det och han kunde gå över till riktig diet.

Sista året för Islanders lyftes han upp och fick testas knappt 20 matcher i då kassa NHL. Anders levererade strax under 90% och när Islanders skulle planera vaktfrågan för framtiden fick han ett uselt erbjudande han inte kunde ta; de trodde helt enkelt inte på honom utan valde andra vakter att satsa på och det gick uselt för Islanders på vaktfronten fortsättningsvis.

Anders valde då att lämna nordamerika. Först lirade han VM för Sverige och gjorde skitbra ifrån sig. Följden blev ett kontrakt med AK Bars i KHL och i Ryssland gjorde han dundersuccé med typ 93,5% i både serie och slutspel och satte ryskt slutspelsrekord i hållna nollor när han tog AK Bars ända till final, där man föll mot SKA.

Det där kanonåret av Anders "räknas" inte i Nordamerika. De litar inte på KHL stats och hans år i KHL saknas totalt när man i Nordamerika bedömer honom.

Men Anders kände sig mogen och hoppades på en ny chans i NHL.

Och den kom. Först hade Islanders sålt "rättigheterna" till Anders till Chicago, och hösten 2015 sålde de vidare till Edmonton. Han infann sig på Oilers camp - ja, han åkte t o m över några veckor innan den började och lärde känna staden och vakttränarna. Väl på kampen gjorde han dundersuccé och slog ut tidigare vaktettan professorn från Oilers A-lag där Anders fick chansen som "tvåa" bakom Talbot - Lunkans tidigare tvåa i Rangers, som gjort strålande insats när Henke varit skadad.

Talbot började "sådär" och Anders fick någon match och tog den! Varje gång Anders fick chansen var han strålande, medan Talbot misslyckades varje gång. Till slut var det Anders som hade förstaspaden hela tiden - jag tror han stod 10 matcher i rad bl a och Anders lyckades utmärkt. Alla räknade med att han då hade en förstaspade given, och Oilers förklarade att han var ett snäpp från utnämningen.

Men så fick Talbot efter nästan en månads vila chansen och då storspelade han. Anders fick någon enstaka match, och det gick "sådär" runt 90% eller under. Och plötsligt förklarade Oilers att nu gav de Talbot ett mångårigt kontrakt som förstevakt och vips var Anders borta.

I fortsättningen presterade han dåligt varje gång han fick ta Oilers spade och till slut landade han på neråt 90% efter att lång tid under hösten ha legat på 93-94%.

Oilers skeppade honom till St Louis, som redan hade två starkavakter, men drabbade av skador. Anders fick några enstaka matcher i St Louis och var hygglig, men det var förstås ingen framtid där.

Sommaren 2016 fick han dock chansen i Buffalo, där han och Robin Lerner blev goda kompisar och hjälpte varandra till fina insatser. Framåt januari hade de stått ungefär hälften var, och Anders hade mycket tydligt bättre resultat än Robin, som inte heller varit dåligt. Robin presterade i nivå med Henrik Lundqvist men Anders var klart bäst av svenskarna i NHL, typ plats 10 i vaktligan.

Men Buffalos ledning hade satsat stenhårt på Lerner sedan några år och hade dessutom Ullmark som påläggskalv i AHL. Och i januari tog man beslutet att nu hårdsatsa på Lerner som fick nästan alla vårmatcher. Avsikten var att dokumentera att Robin kunde hålla höga siffror en hel säsong och därefter skulle kunna få ett mångårigt kontrakt för en förstaspade. Ledningen hade givit ett förstarankingval för att få Lerner, ett beslut som varit oerhört kritiserat och det blev lite av en principsak att visa att Robin höll. Det gjorde han, men sisådär och fortsättningsvis fick han inte ett säkert förstaspadekontrakt utan ett år till på sig att övertyga Buffalo om det. Ledningen fick förresten sparken efter säsongen.

I år går Robin "så där", bara strax över 90%.Och Talbot i Oilers likaså, bara strax över 90%. Båda runt plats 50 på NHLs vaktlista.

I år fick Anders ett bra erbjudande av Vancouver med välbetalt tvåårigt kontrakt samt chansen att utmana om förstaspaden med Markan, som är den vakt som Vancouver sedan några år planerat för förstaspaden.

Vet inte om Anders fått någon rejäl chans direkt. Markan har haft spaden 19 matcher, Anders 9 matcher. På dessa har Markan 7 vinster och 91,3% medan Anders har 6 vinster och 92,2%. Och dessutom höll Anders nollan i 2/3 första matcherna för Canucks. Anders siffror lägre nu, efter några målrika matcher på slutet, men länge har han legat på 93,5-94% bland topparna i NHL.

Hur kommer det att fortsätta? Jag tror att om Markan fortsätter spela hyggligt bra får han de flesta spadarna med syftet att undersöka/fastställa att han håller en säsong med 50-60 matcher, men börjar han tappa många matcher i rad får nog Anders ta över och de flesta spadarna.

Så, sammanfattningsvis har Anders varit skitbra nu på fjärdesäsongen, med enda plumpen att han inte var på sin vanliga nivå våren sedan Oilers plötsligt valt Talbot.

Från vår horisont skulle man tycka att det vore självklart att ge Anders ett förstaspade, men så fungerar inte NHL. Där uppfattas han fortfarande som en utmärkt reserv, men kommer inte ifråga som etta så länge han inte visat att han kan leverera utmärkta resultat en hel säsong med bortåt 60 matcher. Och en sådan chans har han alltså inte fått, eftersom Oilers beslutat att den chansen skulle Talbot ha; därefter Buffalo att Lehner skulle ha chansen, och kanske blir det nu Markan som får den chansen.

I alla fall har han två säsonger säkrade med Vancouver till bra lön och han kan inte göra mycket mer än att fortsätta leverera bra insatser. Skulle Markan svikta, kan Anders få en bättre chans, men man vet inte. Inte för inte är ryktet om Vancouvers vakthantering att de är "målvakternas begravningsplats".

Så om Markan nu håller, förbättrar resultaten och tar de flesta spadarna kan nog Anders inte göra mer än att fortsätta leverera bra siffror.

Eventuellt. Kan det innebära att någon klubb med vaktproblem så småningom ger honom en ärlig chans om en förstaspade i konkurrens med andra som de inte redan är halvt inmutade på. Och om han då levererar som han gjort varje höst fyra år i sträck kommer det att innebära att han slår sig fram till en säsong med behövda 50-60 matcher.

Visar han att han håller igenom en sådan säsong - då har han "visat" att han duger som etta och då kommer han att erbjudas fina mångåriga kontrakt.

Men får han chansen?

Säkert är det inte.

Lite av ett moment 22 alltså: för att få chansen att spela de flesta matcherna en hel säsong måste han ha visat att han klarar av att spela de flesta matcherna en hel säsong....och KHL räknas inte.

Lite trist att NHL är så gammalmodigt och sitter kvar i tron att de måste ha en etta, punkt. Men så var det ju i Sverige också, innan Rönken visade att man kan gott varva vakter större delen av säsongen:-)

Sven.Savage:
Ja ibland krävs det lite tur/medvind mm. I Henkes fall kom den första nhl-uppehållet rätt lägligt, han fick ett extraår i shl. Ett år då han dessutom fick bästa tänkbara matchning. Apropå konkurrensen bland målisar så vill jag minnas att jag hört att det för tillfället är många bra därute. så man kan hitta rätt bra målvakter i lite lägre divisioner. Vore kul om vi kunde få 4 startmålisar en säsong.

Och när vi ändå talar vakter måste vi ta upp mApKyss "sållet" Svensson. Mannen kom som liten - bara 30 år fylld - till Apan och utvecklades av Apans erkända vaktskola - där träningen består av den enda instruktionen "ta pucken" till en internationell supermålvakt, enligt en hatbrottslig målvaktsauktoritet i Apboken.

mApKyss har varit strålande under hösten. Vissa matcher har han t o m sluppit sitta på läktarn utan har fått ta det ansvarsfulla jobbet att sköta båsdörren inklusive att han faktiskt fått ta några spadar.

Det har han gjort så bra att han på ett imponerande sätt lyckats höja sin totala insats i KHL från 89,9% räddningar, genom ett jätteryck ända upp till 90,0% räddningar nu. Av de totalt 1465 skott han fått på sig har han bara släppt in 146 och det innebär att han är en hel räddning från att åka under 90% igen. I år går han så sagolikt bra att han faktiskt ligger så högt som c:a nr 50 i KHL:s vaktliga.

Vilken fantastisk prestation av den internationelle supermålvakten.

Nu kanske vi kan vänta oss att han återigen förklarar att han är beredd att bli förstevakt i NHL, som han gjorde för två år sedan när han fick Honken Trophy efter en omröstning som för alltid toppar skandallistan för val, långt före de diktaturer där man bara får rösta på sittande president som därefter "vinner" valet med drygt 100% av rösterna.

Vi gratulerar mApKyss och hoppas sittplatserna på läktaren är bekväma.

Nedan ett idolfoto som säkert får det att vattnas i munnen på ryska kioskflickor.