| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· 
GANGNEUNG. Ute ur medaljsnacket och en vecka kvar på tränarkarriären.
Då öppnar Leif Boork för att hjälpa hockeyförbundet i en ny roll efter OS.
– Det är inte i mina händer. Det är i styrelsens händelser, säger han till Hockeypuls.
Han har varit förbundskapten sedan 2014.
Under den perioden har Damkronorna inte tagit en enda mästerskapsmedalj och samtidigt tappat på världsrankingen.
OS i Sydkorea blir heller ingen succé för Sverige eller Boork. För första gången på 20 år klarar landslaget inte av att ta sig till semifinalspelet.
Nu väntar två, i stort sett betydelselösa placeringsmatcher, för Damkronorna.
– Jag har inga som helst problem med att det är på väg att ta slut. Det här är min 51:a säsong i hockeyvärlden. Karriären är bakom mig. Jag behöver inte fortsätta som förbundskapten till varje pris. Men vill svenska hockeyförbundet ha mig kvar i någon roll har jag en dörr öppen, säger Leif Boork.
– Jag har ett stort engagemang för tjejerna och svensk damhockey. Eftersom jag varit i damhockeyn i fem år, jag känner till den väl, högt och låg. Jag vet förutsättningarna. Vill förbundet eller SOK utnyttja den resursen, har jag sagt att jag kan tänka mig att en sådan uppgift. Men det är inte preciserat och generellt sett slutar jag tränarkarriären efter det här.
Är det en roll i Damkronorna du tänker?
– Vi behöver inte säga så. Det är förbundet som har den frågan. Jag tror inte att jag ska vara i Damkronorna när det kommer en ny förbundskapten, det är inte bra för henne. Men någon form av resurs kan jag vara. Jag har en del kunskap och erfarenhet som kan utnyttjas.
Hade du velat fortsätta som förbundskapten?
– Inte som förbundskapten. Har du varit det i fem år är det bra att byta. För att få in en ny röst och nya infallsvinklar. Men jag tror att det är viktigt för kontinuitet att behålla vissa delar också. Det gäller inte bara mig, vi har sju andra ledare runt detta Damkronorna i dag som varit med länge.
– Ylva Martinsen (tidigare Lindberg) är en bra person och ett bra val, men att veta hur det är att vara tränare på toppnivå kan man inte göra förrän man står där. Och då kan det vara bra med lite hjälp.
Har du fått något svar från förbundet?
– Nej. Alla beslut tas efter OS för det är då nya budgetar och verksamhetsplaner läggs.
Har ni diskuterat en ny roll för dig?
– Nej. Och jag kommer inte göra något mer. Det är inte i mina händer. Det är i styrelsens händelser. Vill de ha hjälp i någon form finns jag. Mer har jag inte sagt.
Hur skulle du sammanfatta åren som förbundskapten?
– Jag hoppas att mina år upplevs som att vi byggt upp en verksamhet runt landslaget som man kan ha glädje av i framtiden. Att vi har något att stå på utanför och på planen.
– Det finns ett gäng tjejer, 30-45 stycken, som vet vad det handlar om. Det är viktigt att dem också för det de kan nu vidare till nya generationer, som Alexandra Cipparone som är en del av landslagsledningen nu efter att ha varit spelare på toppnivå. Jag hoppas att man använder de äldsta spelarnas erfarenheter när de slutar, oavsett om det är på campen, U18 eller landslagsnivå.