Luleå HF

ÖVERLJUVLIGT!

FÖR ANDRA GÅNGEN PÅ 22 MATCHER I DEN GÄVLIGASTE AV ARENOR VINNER LULEÅ!

Nu vet vi förstås att det blir som vanligt. Varje gång vi mött Pölsan i slutspel har det gått till avgörande match så också denna gång. Och varje gång har Pölsan vunnit denna avgörande match -på senare tid varje gång dessutom i sudd!

Det enda som talar emot detta, igen-kligen, är att den typiske matchvinnaren för Pölsan spelar i Luleå. Emil Larsson.

Men oj, så viktigt Cehlins vackra 1-1-mål blev.

Detvar som vi såg två helt olika matcher, före och efter Cehlins mål. Innan målet var det helt och hållet Pölsans match. De kontrollerade allt och släppte inte till någon chans för oss. Samtidigt spelade vi lika fegt och ängsligt som i första matchen.

Men efter 1-1 blev det helt annorlunda. Till största delen eftersom Luleå samtliga spelare plötsligt började spela den hockey som de kunde. Och Pölsan kom inte längre upp till det spel de behärskat i nästan fem perioder. Därefter blev det Luleå som hade övertaget resten av matchen och speciellt i slutet av andra och länge i tredje var det Luleå som lyckades ta sig in i anfall medan Pölsan hade mycket svårt att såga sig igenom ett Luleåförsvar som hade börjat spela det försvar de kunde.

Det trodde jag inte.

Zebrorna?

Jag menar att det var hemmadomare och speciellt att de köpte pölsan som tog sig åt ansiktet varpå Emil åkte 2+10 och Pölsan sätter då 1-0. Men zebrorna i måndags var värre mot oss då än zebrorna i kväll och det får man tacka för.

Var vi värda att vinna? Ja, det tycker jag. Pölsan ägde drygt halva matchen men vi ägde andra knappa halvan minst lika bra. Och då avgjorde två skickliga prestationer av våra spetsspelare. Men jag är faktiskt förvånad över att Pölsan inte kunde spela lika bra andra halvan och det hemma i den Gävliga arenan - eller var det vi som inte tillåt dem?

I skrivande stund har jag massor av åsikter om hur det kan gå på fredag. Men jag tror jag avvaktar.