| Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
 | 15% |
| Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
| Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
| Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
· · 
· 
Så kan vi inte ha det.
Som en verkan för en verkan mot svarar vi i Luleåboken med att upprepa din vackra text. Håll till godo!
bisterfinnen:
"Clownen Bert Robertsson
En clown (eng. clowne, cloine, cloyne bonnig, klumpig person, tölp; inlån från tysk dialekt), pajas, gycklare eller narr är en typ av komisk artist som använder metoder som mim och slapstick för att roa publiken. Clowner är kända från England på 1500-talet.
Orden "clown", "pajas" och "pellejöns" används även i överförd betydelse för en person som har för vana att roa sina medmänniskor på ett mer eller mindre självförnedrande sätt.
Det finns flera stående rollfigurer bland de klassiska clownerna, som ofta funnit inspiration från Pajazzo, Pierrot och Harlekin vilka ursprungligen härstammar från det italienska folklustspelet, commedia dell'arte.
I södra Europa fanns under medeltiden en sorts gycklare, regelrätta teatersällskap som turnerade runt om i landet och roade folk. Den teaterform som skapades genom dessa grupper kallades "commedia dell'arte", och uppstod i mitten av 1500-talet i Italien. Ur denna konstform växte sedan moderna lustspel och farser fram. Också den moderna cirkusen och varietén har mycket gemensamt med commedia dell'arte. De uppsluppna och spexartade stycken som man spelade bygger på några ständigt återkommande inslag.
Den mest kände rollfiguren är Harlekin, eller, som han kallades från början, ”Arlecchino” eller ”Pinocchio”. Han var en parodi på befolkningen i Bergamo. Han var grov i mun, trögtänkt och ständigt hungrig.
Andra fasta rollfigurer i commediauniversat är den pilske och snåla gubben ”Pantalone” ("Byxa") eller ”Cervello di Pisello” (”Pea Brain”), soldatparodin Il Capitano ("Kaptenen") fula koketten ”Pasquela”, matvraket och pratkvarnen ”Il Dottore” ("Doktorn") eller ”Il Grande Botto” (”Bredarslet”), ”Il pedante” en (enligt honom) lärd narr, den vidskepliga latmasken ”Pulcinella”, den trögtänkte tjänaren ”Zanni” och betjänttjuven ”Brighella”.
Alla rollfigurer i commedia dell'arte kallas masker, oavsett om de bär halvmask eller inte. Figurerna styrs av primitiva drifter som sex, girighet och hunger.
Någon som känner igen folklustspelet från Vidderna i Västerbotten?"