Bortamatch mot Pungen idag. Men vad fokuserar vi på nu? Kanske inte matchresultatet i sig, kanske inte att punktbevaka vår tabellplacering och liknande. Det finns annat som är viktigare för ögonblicket.
Förra säsongen var förhoppningen att vi skulle slippa att dras in i streckstrider och att vi skulle vara tvungna att inse att det skulle bli en tuff säsong, medan Bulan kom in och steg för steg manövrerade oss åt rätt håll.
Men det gick mycket bättre. Till stor del beroende av att våra rekryteringar gick bättre än väntat, t o m mycket bättre.
Patrick Cehlin kunde spela och när han var som bäst tillhörde han seriens absolut bästa forwards. Och sedan klev Emil Larsson fram och presterade lika bra. Robin Kovacs fick tid på sig men så småningom fungerade också han bra. Och under våren fick Nils Lundkvist chansen och slog igenom med dunder och brak.
Allt detta gjorde att säsongen blev mycket bättre än väntat för oss. Faktum är att vi var riktigt nära toppen - häromdagen räknade jag ju ut att om vi inte tappat så mycket pinnar mot Bogeyteamet Öret hade vi bara varit någon pinne från plats 3-4. Men sedan drabbades vi av plötslig död redan i åttondelsfinalen då vi hamnat med vårt historiskt värstinglag i slutspel, Pölsan.
Med detta som bakgrund kunde man ställa hoppet och ambitionen högre i år. Vi fick i princip behålla laget och rekryterade Erik Gustafsson - en back som av många ansågs vara bästa rekryteringen i SHL för säsongen. Dessutom Connolly och Farley, visserligen lite chanskänsla med tanke på hur ofta Luleå olyckats med nordamerikaner under senaste åren.
Men sammantaget borde vi gått bättre och en plats bland topp-sex kändes rimlig - dessutom rätt högt bland dessa sex om laget lyckades så bra som man kunde hoppas på.
Men det blev inte så.
Isac blev kvar längre och längre i Anaheim och just nu är det möjligt att han blir kvar där. Fast vi hela tiden tidigare räknat med att han skulle ta ett år till med Luleå. Och följden blev att den starka linan med Isac mellan Emil och Einar inte fått lira; dessutom var också Emil inledningsvis borta.
Vidare klev Patrick Cehlin av under försäsongen och därför försvann vår tidigare förstalina - de två återstående har utan Patrick dessutom varit blysänken; Kovacs åkt runt och letat efter sig själv; Olle har långsam och dan inte synts alls och klev sedan av.
Visserligen har våra nyförvärv Connolly och Farley gått överraskande bra och bildat vår bästa lina med Petter - som också glädjande nog varit överraskande bra. Men våra tre andra linor har varit hopplock som inte lirat tillsammans tidigare och därför haft riktigt svårt att hitta varandra.
Och vidare har backarna dessutom gått riktigt dåligt inledningsvis. Erik spelat massor, men inte blivit så dominerande trygg som man hoppats; Nisse tränat och byggt på muskler, men följden blev att han tappat stilen och sig själv och agerar hur osäkert som helst; naturligtvis vanligt när man satsat på att bygga kilon, och det ordnar sig nog med tiden. Men samtidigt har alla andra backar mest verkat vilsna och mjuka framför eget mål. Senast hade dock samspelet i backparen blivit rejält bättre så det kanske kommer. Men förutom detta måste ju backarna få spelet att fugera med linorna i första hand centern, fast när linorna varit si så där och centerpositionerna töckts varierande har det ju inte gått så bra.
Så, åter till inledningen. Vad ska man tills vidare fokusera på?
Ja, inte poängen och resultaten och tabellställningen.
Jag tror att match för match kommer jag i första hand att följa och vänta mig att backparen blir stabilare och fungerar bättre tillsammans, och därigenom ger vakterna bättre och bättre stöd.
Under tiden får vi se hur det går med uppsättningen forwards. Blir Isac kvar i Anaheim är det bara att gilla läget, och även om det är svårt att lösa skulle man ju i första hand hoppas på att Luleå arbetar för och lyckas med att rekrytera en stark center som ersättare. När det gäller Patrick Cehlin låter det ju som att Luleå är riktigt försiktiga med honom och har ett väldigt tålamod. Detta för att inte riskera honom på sikt utan att han ska få rehabba sig helt klar och säkrare bli fungerande framöver.
Så vad det gäller linorna och offensiven får man nog ha mer is i magen och räkna med att det kommer att ta tid innan det förhoppningsvis sätter sig, stabiliseras och vi kan börja räkna framåt.
Så för dagens match; det kan nog gå illa och vi kan nog fortsätta vara kvar nere i tabellen t o m under strecken. Men tills vidare hoppas jag få se att backparen blir bättre match för match.
Norra damettan i hockey. Knappt två veckor innan denna serie drar igång. Om nu serie är en korrekt beteckning. I princip handlar det ju bara om att ta reda på om det är BurkaDamen eller DamApan som ska få kvala för en plats i SDHL nästa säsong.
Jo, ettan innehåller också DaMooDoos och Luleå Hockeys damlag, men eftersom de båda klubbarna redan spelar i SDHL är de förbjudna att kvala dit. Det betyder att det är bara DamApan eller BurkaDamen som kan gå vidare till kval, även om de skulle komma bara på tredje plats av fyra. DaMooDoo och Luleå Hockey deltar alltså bara för att vara hyggliga med Västerbottenslagen; annars skulle de vara tvungna att spela serien med lag som Almtuna och Södertälje och då skulle väl storlögnaren Pea lägga ned Damapan "som vanligt" för att slippa betala resor. DaMooDoo har ju en bred trupp och utöver laget i SDHL har de många som kämpar på och duger gott i Damettan. Luleå, däremot, har i princip bara ett hobbylag med; men ställer upp ändå, av ren hygglighet.
Tackar Apan oss för denna hygglighet? Nej. Självklart inte. Det ligger inte i värdegrunnnnnnden för sekten Apan. I stället blir det jätterubriker i krigsstilssnitt när Damapan vunnit mot vårt hobbylag.
Rätt fånigt förstås, liksom det mesta i Apan. Luleå Hockeys damlag lirar ju inte i damettan. För närvarande är Luleå inte ens i Sverige utan i US of D för att senare idag spela världsfinal klubbhockey för damer, Champions Cup. Vi möter ettan från NWHL, National Womens Hockey League; Metropolitan Riveters.
"The first-ever Champions Cup, featuring the Isobel Cup champion Metropolitan Riveters and SDHL champion Luleå Hockey, will be held on Saturday, Sept. 29 at 1 p.m. at Princeton University’s iconic Hobey Baker Rink."
Luleå lirade en träningsmatch mot Riveters för någon dag sedan och torskade med 4-2. Tuff uppgift men härligt att möta så skickligt lag. Luleå och Riveters är ju riktigt starka och skulle dessa klubblag fått delta i OS skulle de säkerligen tagit medalj.
Så Luleå Hockey spelar senare i kväll svensk tid match som gäller att för första gången utse världens bästa klubblag.
Ett perspektiv som inte finns i den lilla pure white trash-hålan 13 mil söder om oss. Där informerar de bara om damettans premiärmatch 2018-10-09 19:00 Skellefteå AIK - Luleå HF utan att informera om att det är ett hobbylag från oss de möter. Och vinner de kanske de kommer att förklara att nu är DamApan bäst i världen, eftersom de slagit världsmästarna; om vi vinner ikväll.
Sven.Savage: Kanske bör SHL-klubbar gå ihop kring fenoment att spelare försöker ta plats i NHL och funkar det inte så ansluter man till sin SHL-klubb. Är en det en 6-7 back eller en anfallare som inte skall ha en bärande roll är det kanske skitsamma. Men som i ert fall gå in i säsongen med Lundeström som en tilltänkt toppcenter(antar jag), för att sedan få reda på ”ah kanske platsar i NHL” så ni går vänta ställer klubben i en knepig sits, vi kan ju anta att ni kanske värvat annorlunda inför säsongen om Lundeström skulle lirat i NHL. Man kanske får klargöra för spelare skriver du på för NHL och det skiter sig Får du köra i AHL.
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
37% (20)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
26% (14)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
22% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
· · 
· 
Förra säsongen var förhoppningen att vi skulle slippa att dras in i streckstrider och att vi skulle vara tvungna att inse att det skulle bli en tuff säsong, medan Bulan kom in och steg för steg manövrerade oss åt rätt håll.
Men det gick mycket bättre. Till stor del beroende av att våra rekryteringar gick bättre än väntat, t o m mycket bättre.
Patrick Cehlin kunde spela och när han var som bäst tillhörde han seriens absolut bästa forwards. Och sedan klev Emil Larsson fram och presterade lika bra. Robin Kovacs fick tid på sig men så småningom fungerade också han bra. Och under våren fick Nils Lundkvist chansen och slog igenom med dunder och brak.
Allt detta gjorde att säsongen blev mycket bättre än väntat för oss. Faktum är att vi var riktigt nära toppen - häromdagen räknade jag ju ut att om vi inte tappat så mycket pinnar mot Bogeyteamet Öret hade vi bara varit någon pinne från plats 3-4. Men sedan drabbades vi av plötslig död redan i åttondelsfinalen då vi hamnat med vårt historiskt värstinglag i slutspel, Pölsan.
Med detta som bakgrund kunde man ställa hoppet och ambitionen högre i år. Vi fick i princip behålla laget och rekryterade Erik Gustafsson - en back som av många ansågs vara bästa rekryteringen i SHL för säsongen. Dessutom Connolly och Farley, visserligen lite chanskänsla med tanke på hur ofta Luleå olyckats med nordamerikaner under senaste åren.
Men sammantaget borde vi gått bättre och en plats bland topp-sex kändes rimlig - dessutom rätt högt bland dessa sex om laget lyckades så bra som man kunde hoppas på.
Men det blev inte så.
Isac blev kvar längre och längre i Anaheim och just nu är det möjligt att han blir kvar där. Fast vi hela tiden tidigare räknat med att han skulle ta ett år till med Luleå. Och följden blev att den starka linan med Isac mellan Emil och Einar inte fått lira; dessutom var också Emil inledningsvis borta.
Vidare klev Patrick Cehlin av under försäsongen och därför försvann vår tidigare förstalina - de två återstående har utan Patrick dessutom varit blysänken; Kovacs åkt runt och letat efter sig själv; Olle har långsam och dan inte synts alls och klev sedan av.
Visserligen har våra nyförvärv Connolly och Farley gått överraskande bra och bildat vår bästa lina med Petter - som också glädjande nog varit överraskande bra. Men våra tre andra linor har varit hopplock som inte lirat tillsammans tidigare och därför haft riktigt svårt att hitta varandra.
Och vidare har backarna dessutom gått riktigt dåligt inledningsvis. Erik spelat massor, men inte blivit så dominerande trygg som man hoppats; Nisse tränat och byggt på muskler, men följden blev att han tappat stilen och sig själv och agerar hur osäkert som helst; naturligtvis vanligt när man satsat på att bygga kilon, och det ordnar sig nog med tiden. Men samtidigt har alla andra backar mest verkat vilsna och mjuka framför eget mål. Senast hade dock samspelet i backparen blivit rejält bättre så det kanske kommer. Men förutom detta måste ju backarna få spelet att fugera med linorna i första hand centern, fast när linorna varit si så där och centerpositionerna töckts varierande har det ju inte gått så bra.
Så, åter till inledningen. Vad ska man tills vidare fokusera på?
Ja, inte poängen och resultaten och tabellställningen.
Jag tror att match för match kommer jag i första hand att följa och vänta mig att backparen blir stabilare och fungerar bättre tillsammans, och därigenom ger vakterna bättre och bättre stöd.
Under tiden får vi se hur det går med uppsättningen forwards. Blir Isac kvar i Anaheim är det bara att gilla läget, och även om det är svårt att lösa skulle man ju i första hand hoppas på att Luleå arbetar för och lyckas med att rekrytera en stark center som ersättare. När det gäller Patrick Cehlin låter det ju som att Luleå är riktigt försiktiga med honom och har ett väldigt tålamod. Detta för att inte riskera honom på sikt utan att han ska få rehabba sig helt klar och säkrare bli fungerande framöver.
Så vad det gäller linorna och offensiven får man nog ha mer is i magen och räkna med att det kommer att ta tid innan det förhoppningsvis sätter sig, stabiliseras och vi kan börja räkna framåt.
Så för dagens match; det kan nog gå illa och vi kan nog fortsätta vara kvar nere i tabellen t o m under strecken. Men tills vidare hoppas jag få se att backparen blir bättre match för match.