Visst var det en elegant jocke av mästaren - inte förvånande eftersom han visats ut för bortåt hundra jockar, samt INTE visats ut för långt fler. Träning ger färdighet.
Men som du säger - en väsentlig kvalitet för highstickings överfall är att han nästan alltid utdelar misshandeln bakifrån, mot en försvarslös spelare, dels för att denne inte ska kunna förstöra den eleganta jocken genom att försvara sig, dels för att han inte ska vara medveten om vad som händer för att hinna ikapp jocke och spöa upp brottslingen.
Det är ovanligt att highsticking vågar sig på en jocke framifrån, men desto mer imponerande när han lägger av en sådan.
Här nedan har jag faktiskt ytterligare ett sådant framifrån-exempel.
Se bild 1, hur motståndaren väl medveten om highstickings jocke-intresse, försvarar sig med både klubba och hand.
Bild 2, hur motståndaren lyckats fånga in highsticking och undkomma jocken.
Bild 3......trodde han! Men då kände han inte highsticking. Se hur elegant denne kommer undan uppvaktningen genom att vrida sig ned åt höger - och nu får han fritt slagläge och då kommer samurajsvärdet på ren reflex, kan tyckas, men man inser att både talang och åratal av träning ligger bakom denna teknik och precision.
Bild 4. Pang! Moraspelaren som inte insett vidden av highstickings jocke-kompetens. Den våldsamma svingen har redan fällt morsan, även om han fortfarande står bå benen, innan han ramlar. Och highsticking VET vad han gjort och att jocken träffat perfekt, så han lägger ingen ytterligare energi där utan jagar vidare.
Hade nr 94 i Mora varit på samma nivå som Lindström hade han insett att han haft klubban i perfekt läge för att genast göra en motjocke. Han hade alltså inom en tiondel från det att Lindströms jocke utförts kunnat klappa in sitt klublad över munnen som ett motdrag. Klubban är i läge varför hugger inte karln?!?! Min enda förklaring måste vara att han missade läget pga han beundrade Lindströms nyss utförda jocke.
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
37% (20)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
26% (14)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
22% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
Visst var det en elegant jocke av mästaren - inte förvånande eftersom han visats ut för bortåt hundra jockar, samt INTE visats ut för långt fler. Träning ger färdighet.
Men som du säger - en väsentlig kvalitet för highstickings överfall är att han nästan alltid utdelar misshandeln bakifrån, mot en försvarslös spelare, dels för att denne inte ska kunna förstöra den eleganta jocken genom att försvara sig, dels för att han inte ska vara medveten om vad som händer för att hinna ikapp jocke och spöa upp brottslingen.
Det är ovanligt att highsticking vågar sig på en jocke framifrån, men desto mer imponerande när han lägger av en sådan.
Här nedan har jag faktiskt ytterligare ett sådant framifrån-exempel.
Se bild 1, hur motståndaren väl medveten om highstickings jocke-intresse, försvarar sig med både klubba och hand.
Bild 2, hur motståndaren lyckats fånga in highsticking och undkomma jocken.
Bild 3......trodde han! Men då kände han inte highsticking. Se hur elegant denne kommer undan uppvaktningen genom att vrida sig ned åt höger - och nu får han fritt slagläge och då kommer samurajsvärdet på ren reflex, kan tyckas, men man inser att både talang och åratal av träning ligger bakom denna teknik och precision.
Bild 4. Pang! Moraspelaren som inte insett vidden av highstickings jocke-kompetens. Den våldsamma svingen har redan fällt morsan, även om han fortfarande står bå benen, innan han ramlar. Och highsticking VET vad han gjort och att jocken träffat perfekt, så han lägger ingen ytterligare energi där utan jagar vidare.