Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Och för forwardssidan var antagligen planen att fortsätta bygga på det man hade från året innan, plus se hur det för övrigt skulle formeras. Kanske var tanken:
1. Cehlin - Olle - Kovacs
2. Emil - Isac - Einar
3. Harju - Connolly - Petter
4. Fabbe - Foppa - Farley
med i första hand Berglund som bubblare.
Nu har ju inledningen av säsongen inneburit en del förändringar som ändrat detta läge:
• Isac Lundeström blir kvar i NHL
• Cehlin borta efter a) jocke från Swingerli uppföljt i sista försäsongsmatchen mot Burkölen
• Olle varit borta flera matcher av flera olika orsaker
• Connolly och även Farley gått in i laget och lyckats bättre än man vågat räkna med
• Bröderna Emanuelsson imponerat och varit klart bättre jämfört med i fjol
• Ett gäng junisar med Carl Matsson och Noel Gunler i spetsen fått spela och gjort det bra
I princip har det varit kris på forwardssidan eftersom vi alltså saknat minst 2, vanligen 3 av de forwards som skulle vara spetsar för Luleå och t o m i matcher haft 4-5 forwards borta och fått fylla på med junisar inklusive en 17-årig back som fått lira vinge.
Det borde ha inneburit en katastrof för laget och en plats i botten. Men oväntat nog har Luleå - efter fyra inledande matcher då inte mycket fungerade - levererat att imponerande lagspel i följande nio matcher (kanske med undantag mot Morsan senast) - och i senaste 9 tagit 18/27 poäng vilket placerar oss så högt som plats 4 i nuvarande tabell.
Oväntat, imponerande, glädjande - men på sikt antagligen inte hållbart.
Idag och på torsdag tuffa uppgifter med ungefär B2B mot Timrå som av de självutnämnda experterna i media innan säsong tippats som ett bottenlag "eftersom rookies av principip alltid ska tippas bottenlag" men överraskat med en hockey som givit långt fler poäng än väntat. Numera har vi ju Öret och Pölsan som bogey teams men under Timrås förra session i Elitserien vill jag mena att de då var vårt bogey team. Ett lag som vi aldrig riktigt kom åt, som försvarade sig med näbbar och klor och vi aldrig lyckades mobilisera kraft att forcera, kombinerat med att de alltid hittade in med de antal "Timråmål" de behövde för att slå oss.
"Timråmål" var exakta kopior av varandra och gick till på följande sätt:
1. En Timråit stormade fram med puck efter "Renbergsspåret" dvs efter vänster sarg i offensiv zon.
2. Framme vid förlängda mållinjen kom inspelet snett bakåt riktat så att det skulle passera 1-2 meter framför mål
3. Där kom tvenne Timråiter framkastandes och sökte klappa in pucken i mål
Vi visste ju det, men vi lyckades ändå inte hindra Timrå för att på exakt det sättet få in de mål de behövde för att vinna matchen.
Jag har ingen aning om hur Timrå spelar nu för tiden, men räknar med att de kommer att stoppa oss hela matchen, och så lägga in ett "Timråmål" för att vinna med 1-0. Eller två, för att vinna med 2-1. Och efter matchen kommer vi fortfarande inte att begripa hur det gick till.