Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Pungen har satsat men nu har de en tuff framtid. Herrarna missade t o m slutspel och sparkar som tusan i ledningen. Damerna har gjort vad de kunnat i fyra år men når inte ikapp landets bästa lag - Luleå Hockey.
Och vilken härlig glädje bland våra mästarkvinnor!
Sara Grahn, som blev så respektlöst och grymt behandlad av Pölsan som varit stark inom damhockeyn, men där Bengtzén var så upptagen med att misslyckas mbland herrarna att han behandlade damerna sämre än Apan och betalade inga löner, signade inga spelare trots att Sara varnade offentligt. Sagt och gjort: hon sökte sig till Luleå Hockey och man blir så stolt över att höra henne berätta hur lycklig hon är efter att ha blivit behandlad av klubben och staden på det sätt hon är värd. Sista fem minuterna av matchen var jag tårögd av lycka, berättar Sara.
Och Savolainen som bllev så lycklig att han svimmade när vi vann den viktiga avgörande fjärde matchen och igår efter femte hade näsblodet rinnande - men strålade av ren och vacker glädje.
Emma Nordin, som varit i toppslag hela slutspelet, men som tungt markerats bort under finalseien sätter mönstret omedelbart i avgörande matchen genom att bara 23 sekunder efter nedsläpp ta sig in i DamPungens zon och smälla in ett stenhårt kanonskott till 1-0!
Karvinen - som varit spetsen i Luleå under alla år och helt själv - när det står och väger i onsdags i förlängningen, utan snack bara drar in ensam mot hela Dampungen, lurar bort några och pangar in vinstmålet! Högsta klass, som bäst när det behövs som mest, och även hon med strålande lycka.
Hirikoski. Det räcker att säga namnet. Världens bästa back och alla som sett henne spela vet varför. Vilken skicklighet! Se bara hur hon gång efter gång lägger sina pass även på lång distans med en sådan precision att det är centimterpricksäkerhet. Hur suveränt och perfekt hon hanterar motståndare när hon försvarar, och hur hon offensivt pangar in mål efter mål när det behövs.Utan diskussion SDHL:s överlägset skickligaste spelare och en kvinnlig motsvarighet till Niklas Lidström. Och ändå så långt från alla divalater "det är laget" hela tiden och så vackert när hon gav pokalen till Rebecca Stenberg igår! Jag undrar om vi någonsin kommer att få se hennes lika. Jag tror det inte.
Rebecca Stenberg. Piteåflickan som varit med på hela resan med Munksund-Skuthamn och Luleå Hockey och sedan en tid berättat att hon släpper hockeyn för gott när säsongen är över. Och som avslutar med att sätta två av målen i den avgörande finalmatchen. Som får den fina gesten av Jenni att ta pokalen och lyfta den mot den norrbottniska himlen med glädjetårarna rinnande!
Det var underbart när Luleå vann SM första gången, och efter att ha straffats bort av HV ett slutspel kom igen och gjorde det för andra gången. Och som i höstas lyckades vinna den första världsmästartiteln för damhockeyklubbar. Ja, när det gäller bragder har våra stålkvinnor staplat dem på hög!
Men i år, mot det stjärnspäckade DamPungen som inledde överlägset och hade 2-0 i matcher och var så nära, så nära - det känns verkligen som att det här var den största bragden av alla. När alla våra härliga hjältar klev fram och var bäst någonsin.
Man är tacksam och man är stolt.