Luleå HF

När vi diskuterar hockeyspelare värderar vi dem ofta efter hur bra de är, baserat på vilken talang/begåvning de besitter och hur de förädlat och utvecklat denna talang genom att träna och bli starkare.

Men det stannar inte där. Spelaren behöver också kunna fungera i ett lag, ha en sådan överblick att han eller hon förstår på vilket sätt han kan göra mest nytta för laget och dessutom fungera socialt med sina medspelare på ett optimalt sätt.

Kan vi översätta detta till civila förhållanden?

Ja, delvis. För att inte säga: ja, riktigt mycket, faktiskt.

Även om man rent allmänt har inställningen att människor bör ha jämlika och rättvisa villkor är det sjävklart att vi är olika och redan när vi föds har med oss mycket skilda profiler där vi har talang eller om man så vill begåvning på olika områden. Med begåvning menar jag inte enbart förmågan att uppnå resultat på IQ-tester - som vanligen bara mäter förmågan till komplicerat, abstrakt tänkande speciellt av matematiskt slag - utan jag uppfattar begåvning av många vitt skilda slag.

Jag tror att varje människa i bästa fall borde söka fram sin talang och försöka komma till en utbildning eller karriär som direkt eller indirekt ligger inom det fält där ens begåvning kommer till nytta. Men jag vet ju att det är en svår väg - för många finns inte på den plats man växer upp möjligheten att hitta utbildningar/yrken passande ens speciella begåvning och det betyder att man måste flytta till större städer och ibland till andra länder för att kunna flyga med sin talang.

Lite som hockeyspelare, eller hur.

Många av oss som finns här på snacket och på andra platser som fungerar som virtuella läktare har följt sådana utmaningar och vägar men har inte släppt vår förankring till laget från vår uppväxt. Vi har dock inte samma snack i vardagen med likasinnade, utan tar diskussioner på nätet.

Och just tillkomsten av nätet har inneburit fantastiska nya möjligheter att bli kvar "hemma" men följa och utnyttja sin talang. Inte för alla vägval förstås, men för några. Numera kan man sitta på en ö i Luleå skärgård eller i karibien och mycket väl sköta an karriär på vissa fält, där man tidigare hade varit tvungen att söka sig till enstaka centra i världen eller bli en resande utan hemort och hemland.

Liknelsen med hockeyspelare när det gäller talang fortsätter förstås för det civila livet när det gäller träning men då genom utbildning och erfarenhet som man plockar på sig med åren och speciellt om man lyckas påverka sin situation så att man inte fastnar med att göra bara detsamma dag efter dag utan får möjlighet att gå vidare när man tillräckligt kan ett område, även om man ibland blir tvungen söka nya jobb på nya platser för att det ska lyckas.

Men, ju mer man sett, desto mer har man insett att inom massor av fälten är talang/begåvning kompletterat med träning/erfarenhet viktigt - men för att fungera riktigt bra måste det till mer än så.

Man måste ha ett gott omdöme.

Det gäller förmågan att kunna se utanför - vanligen ovanför - det område där ens talang/träning kommer till direkt operativ användning.

Man måste kunna se saker i sitt sammanhang och hur det påverkar eller påverkas av andra områden och förstå vad som är viktigt "på riktigt" och vad som primärt kan te sig bra, men på ett övergripande plan inte alls duger utan måste släppas om det inte kan utvecklas annorlunda.

När det gäller hockeyspelare menade jag ju här att kunna se sin plats i laget men också sin plats i klubben. Det finns vissa hockeyspelare - eller för den delen spelare i andra lagsporter - som när det gäller talang eller för den delen intränad förmåga - inte når lika högt som andra, men som tack vare riktigt väl utvecklat omdöme blir mycket viktiga spelare för sitt lag.

Iofs kan man anmärka på att "omdöme" också kan ses som en talang och visst är det lite så, men jag tror att det till stora delar handlar om att ha en moralisk inställning och dessutom att utveckla sin färdighet att inte låta skygglappar orsaka att man tappar greppet utan hela tiden har en nästan undermedveten kontroll över situation.

Ungefär som i trafiken. Visst måste man koncentrera sig på sin uppgift att köra bil, cykla eller gå men om man inte samtidigt har en split vision på vad alla andra gör fungerar man inte speciellt bra.

Och det gäller i olika grad inom andra civila områden också. Man måste ha överblick och man måste ha "sunt förnuft". Annars kan man var hur begåvad och erfaren som helst - men helt falla ur ramen när man behövs som mest. Speciellt i akuta och allvarliga situationer där det är nödvändigt att man agerar "kallt" och rationellt med överblick. Och skickar de som absolut inte har den förmågan utan agerar hysteriskt eller olämpligt på annat vis åt sidan så att de inte stör.

Varför hamnade jag i de här funderingarna nu? Och vad fan har det med hockey att göra?

Jo. Det gäller ASAP Rocky. Vilken j-a historia. Grabben har uppträtt i Sthlm och ska på kvällen ut på stan med några kompanjoner. Blir då attackerad av några lokala pojkar som förföljer ASAP &co fler hundra meter under minuter på verbala och till slut fysiska påhopp. Varpå de utsatta tröttnar. ASAP Rocky kastar en av antagonisterna i gatan och sparkar lite på honom.

OK. En skitgrej. Men inte så mycket mer än så. Personligen tycker jag att de två som attackerade fick lära sig en läxa och hade bett om det. Det händer dagligen och överallt mycket, mycket värre saker som man skulle önska att samhället tog tag i.

Men inte då. För då kliver en omdömeslös åklagare in och sätter ASAP Rocky och hans kompisar i häkte tre veckor för att "utreda misstanke om grov misshandel".

Så lång tid anser vederbörande åklagare att han behöver för något som du och jag skulle ha utrett på någon timme. Under dessa veckor ställs ASAP Rockys pågående världsturné in och hans förlust hittills uppskattas till 20 miljoner, för att inte tala om alla som i olika länder köpt biljetter och alla evenemang som planerats.

Alla möjliga har uppmärksammat detta omdömeslösa uppträdande av en åklagare och förklarat hur illa han sköter sig inklusive -skrattretande nog - att nu har Trump känt sig tvungen att ringa upp Stefan Löfvén och erbjuda sig "betala borgen" för ASAP Rocky.

Och det slår mig att när vi irriteras av riktigt olämpligt uppförande inom hockey - nu talar jag inte om det sker på isen utan utanför isen: av ledare i klubbar, av folk anställda av förbundet som chefer, som tjänstemän, som förbundskaptener, av ansvariga för domare och av disciplinnämnd och andra satta att hålla ordning med regelverket - ja....då handlar det nästan alltid om folk, som inte kunnat följa sin talang och begåvning utan hamnat på helt fel, fruktansvärt fel område. Som hamnat där av de enda skälet att "han har ju pysslat inom hockey i 2-3-4-5 decennier. Och vi brukar fika tillsammans, kul grabb."

Men som totalt saknar sunt förnuft, moral och omdöme.