Luleå HF

Sven.Savage:

Men samtidigt är det så att idrott är underhållning och finns det inga eller få som vill betala för detta så är det klart att ersättningar mm bli därefter. Sedan antar jag att ersättningsnivåer från förbundet och olympiskakomitten baserar sig på resultat, och misslyckas man i stora mästerskap eller missar att kvalificera sig så sänks ersättningen. Samma gäller för individuella idrottare typ friidrottare, skidåkare mfl, man kan inte gå ifrån detta bara för att det gäller ett lag, det om något blir ju orättvist mot de individuella idrottarna

Ska damhockeyn framåt så måste dom också stå på egna ben och inte leva på subventioner. Subventioner kan fungera kortsiktigt ifall man vill ge en boost men ganska snabbt måste detta övergå till att bära sina egna kostnader och skapa sina egna intäkter. Så personer som är intresserade av damhockey måste gå på matcher köpa årskort, souvenirer mm, sedan måste underhållningen upp till nivåer där man når den stora massan så företag blir intresserade att sponsra för reklam och att tv bolag vill köpa rättigheter och sända matcher på tv.

Konstig jämförelse av SVT, man jämför alltså genomsnittet för damer med toppspelare hos herrarna. Hade det inte varit mer relevant att jämföra genomsnittslön mot genomsnittslön eller toppspelare mot toppspelare? Men antar att man ville ha fram så stor klyfta som möjligt och därför gjorde på detta sätt.

Har svårt för idrottare som gnäller på löner rent generellt (oavsett ifall det är män eller kvinnor), att hålla på med idrott och bli proffs är inte en rättighet. Man har alltid valet att skaffa en utbildning och ett annat typ av jobb.

Rytter: Jovisst. Det blir bara fånigt när idrottare - som inga är intresserade av - typ hårdsatsande utövare av den ädla sporten att stå still utan att pissa på sig kräver lika betalt som stjärnor i de största publiksporterna.

Subventionera för politiska mål? Ja, visst kan det vara tänkbart ibland och då får man nog vanligen vara beredd på att långsiktiga mål lyckas man inte infria på ett fåtal säsonger.

Vill nog mena att damhockeyn låg mycket långt efter för några år sedan, med 50-100 åskådare som max, då i form av släktingar till spelarna bara, och en usel ekonomi - DamPungen fick ju tigga pengar för att ha råd att resa till Luleå för SM-final flera år i rad!

Men. Annat är på gång och det är utan vidare Luleå som gått först. Redan när man tog in damhockeyn förklarade man att den skulle behandlas likvärdigt med herrhockeyn såväl gentemot sponsorer som media och annat. Och så har det blivit och succén har varit stor. Luleå har vid upprepade tillfällen haft över 5000 på läktarna, inledningsvis genom att sponsorer stått för biljetterna, men nu senast drog man i SM-final FLER betalande åskådare än Apan någonsin gjorde i SHL under säsongen! Och Luleås damer går i år - för första gången - på plus! Damerna kostar alltså inte föreningen något utan går med vinst! Och vidare har man förklarat att man siktar på att samtliga damspelare ska ersättas av klubben så att de slipper ha ett arbete vid sidan om, bara för att ha råd att köpa mjölk och nudlar. Inte där än, men snart!

Men det är Luleå det. Flera andra föreningar vill följa efter och försöker. Men det kommer att ta tid: ändå - damhockeyn är på rejäl frammarsch, när det gäller klubbhockey i Sverige.

Och det står i enorm motsats till hockeyförbundets inställning till damhockeyn.

Hela denna satsning på klubbhockey och på att utveckla damspelarna har gått förbundet förbi som dels gång efter annan agerat på ett sådant sätt att landets just nu viktigaste damhockeyklubb - Luleå - hamnar på motsatt sida och i stället för att bygga upp ett fint samarbete har förbundet agerat så att klyftorna vidgas och att motsättningarna ökar. Att de satte Porkka med total makt och backade upp honom in i det sista var inget annat än en krigsförklaring - inte bara mot Luleå utan också många av de andra klubbarna och de viktigaste företrädarna för damhockey i landet. Samtliga tidigare förbundskaptener för damhockeyn uttalade ju sig offentligt och förklarade att den inställning som Porkka körde över damerna med, den kunde inte fungera för damhockeyn med de villkor som fortfarande gällde.

Visst är det en jätteskillnad mellan damhockeyspelare i SDHL och herrhockey i SHL och NHL och det är förstås inte det minsta konstigt och jag tycker som du att jämförelsen är meningslös.

Men för att göra läget tydligare skulle man gärna se att man lyfte fram något exempel. T ex en stjärnspelare som inte har någon lön av klubben och vid sidan av hockeyn har ett lågbetalt jobb och som dessutom ska placera alla sina semesterdagar då Porkka eller annan kallat för samling samt fylla på med ledighet utan lön för de dagar de inte har semester att ta ut. Och då också kunna betala hyra, köpa mat, o s v...

Det har varit läget för alla damer som spelat hockey och när en av de allra bästa svenska spelarna inte kunde delta i samtliga fem av Porkkas läger ett år - eftersom hon och hennes familj och deras barn hade inplanerad semester vid den tid Porkka senare förklarade att nu skulle han ha läger, för att väcka damerna 04.00 på morgonen och skicka dem ut i natten för att i full packning vandra mil, förklarade Pokka att "eftersom hon inte var intresserad var OS om 3 år redan stängt för henne" och så vidare. När hela landslaget protesterade mot Porkkas galna idéer utsåg han Sveriges prisvinnande bäste hockeyback som offerlamm och stängde av henne från landslaget för all framtid. Och flera andra stjärnor försvann också.

Inte så konstigt att svensk damhockey gick rakt ned i träsket. Porkka som förklarat att de skulle spela OS-final lyckades väl förlora mot Finland 11 gånger i rad eller liknande.

Grejen är den att det var korgbollspelaren i SOK, Reinebo, som hittade på och krävde att Porkka skulle ha all makt alla dessa år, och det var därför som Damkronorna havererade och nationens damhockey tappade styrfarten. Och trots att SOK var de skyldiga till vad som nu hänt - är det SOK som går in och bestraffar damhockeyn för att de misslyckades genom SOK:s idiotiska påhitt. Känns inte bra....