Luleå HF

Costanza: Hej där! Och jag förstår att du varnar för att vi drabbas av hybris över vårt damlags framgångar och t o m indikerar att vi skulle kunna betecknas som apor, eftersom vi uppför oss som Apan.

Förnuftigt med varning, förstås, även om jag tycker att jämförelsen haltar på flera håll.'

1. Apan har en klubbsymbol som ingen kan påstå likna något annat än en apa. Inte orimligt att de då får acceptera att bli kallade för aporna liksom t ex indianerna och andra.

Vi i Luleå har numera vår stålman så helt OK om du vill kalla oss Stålmännen.

2. När det gick bra för Apan jublade de och när det går bra för Luleå jublar vi. Så långt inget att anmärka på. Men när man tittar närmare på detaljer blir det mycket tydligt vad som skiljer oss.

Apan förklarade sina framgångar med att de var bästigast på att utveckla egna pojkar från blygden och dessutom fyllde apsupportrar och apjournalister på med att ösa skit över andra klubbar, dess ledare, tränare, spelare och supportrar. Och mest slängdes skiten i riktning Luleå, som påstods spela supertrist och dålig hockey med supportrar som var "ärthjärnor" och inte var välkomna till Schtan för att se på Hockey utan bäst valde att "STANNA HEMMA, IDITOER!" För uttrycket ansvarar en brännvinsjournaliset som nära samarbetade med apledningen.

Det vi framför allt hyllat Luleå Hockey för är att man tagit in damhockeyn och visat den respekt, konsekvent givit den rättvisa och likvärdiga villkor och på så sätt lyckats väcka ett sådant intresse att man har SDHL:s överlägset största betalande publik, drar egna sponsorer och senaste säsongen gick plus - med all sannolikhet som första damhockeyklubb i landet.

Men vi har aldrig påstått oss vara bästigast på att utbilda egna spelare. Visst har vi lyckats rekrytera många stjärnor, men det handlar knappast om en sådan enkel förklaring att en enda sponsor haft öppen börs med uppmaningen "köp vad ni vill". Visst har damerna fått ekonomiskt stöd för att etableras men än viktigare att man erbjudit dem att bli behandlade rättvist och uppskattas. Emma, Sara och andra har sökt sig hit från andra SHL-klubbar och detsamma gäller importer när vi inte hämtat dem direkt utifrån. Men faktum är att många SDHL-klubbar har klart fler importer än Luleå.

Dessutom har vi sällan eller aldrig snackat skit om andra föreningars damhockeyspelare och det enda liknande du kan ha läst här är att vi trakkar DamApans ledning och det med rätta. Eftersom de aktivt arbetat emot damhockey i åratal och nu tagit upp sådan bara eftersom storsponsorn apkommunen krävt det, annars drar de in stödet. Men Apans insatser för egen damhockey är minst sagt ifrågasatt: se bara nu hur en förening - som påstår sig vara treje rikast i landet annonserar efter tre personer som gratis utan lön ska sköta ledning och materialförvaltning för DamAPan...

Och någon skit om DaMooDoo har du inte heller läst på dessa sidor. Förvisso inte heller några beskrivningar av hur det var med gamla Riksserien och de tider DaMooDoo tog Glud. Men allvarligt talat - det är helt andra och bättre tider numera och lika seriöst: det är Luleå som gått före och dragit igång och lyft elithockeyn för damer rejält i Sverige. Det läser du ju också spelare från övriga SDHL-klubbar påpeka. Eller har du annan åsikt?