Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Ungefär som det skulle kännas om man satte in två Linusar med Luleå nästa år varpå vi skulle bli ett lag som alltid kan vinna, även när vi är klart sämre, med poänglevererande stjärnor.
Nu över till vårt lag.
Berguven tar spaden och det känns skönt att veta att vi har två toppvakter som fungerar med Luleås spel.
Backparen som tidigare. Nog känns det trist att sakna lill-Nisse nu när han hade kommit in så fantastiskt bra och speciellt samspelet med Noel the Gun Gunler - helt makalöst hur läckert dessa två junisar 18/19 år gamla, lekte med äldre motståndare.
Men bland linorna vaskar Bulan om för att hitta bättre kemi. Kovacs har varit lite osynlig ett tag, får gärna komma igång. Detsamma om Emil Larsson som inte alls vaknat sedan han återvände, visst, var med i spelet, men hade han varit lika målfarlig som tidigare skulle vi förstås spöat Apan senast, så många chanser som Emil tyvärr brände.
Och vi får Patrick Westberg som kommentator! Det tackar vi för, landets bästa kommentator, visserligen göteborgare men så duktig att det inte spelar någon roll. Han är helt enkelt underbar, man skulle kunna lyssna på honom utan att se några matchbilder, så bra är han.
Kovács - Tyrväinen - Emanuelsson
Brännström - Ilomäki - Gunler
Fabricius - Olausson - Larsson
Edström - Connolly - Widing
Sellgren - Gustafsson
Jalvanti - Sondell
Engsund - Själin
Thyni-Johansson
Rautio (Lassinantti)
OK.
Luleå och Frölunda.
Ett drama i fyra akter.
Nu lyfter vi ridån för den första av tre scener i akt ett.