Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Men samtidigt rapporteras ju fortsatt om spelare som får lägga ned karriären och hoppas få någorlunda sociala liv trots fortsatta hjärnskadesyndrom.
Nu intervjuas Boustedt i någon sportpod och påstår som många andra föredettingar att förr var spelarna duktiga på att skydda sig mot tacklingar men nu är de slarviga på sådant och det är hela förklaringen.
Blir man trött eller blir man trött på att höra folk utan sunt förnuft komma med den skiten?
Som regel är det folk som spelat hockey på 70- och 80-talet som uttalar sig så.
OK. Hur var det med fysiken och farten på spelarna då? Hur stora och starka var de, hur vältränade, hur snabbt gick det på rinkarna? Jämfört med nu?
Efter att ha besvarat den frågan om möjligt: kan det ha något att göra med saken?
Jag påstår något annat. Nämligen att om dessa självutnämnt kunniga skulle tidsförflyttats 40-50 år och släppts ut på en nutida rink för att spela elithockey - då skulle de inte spela mycket. Innan de fick hoppa av med hjärnskadesyndrom.