Realisten: Spontant kan man tänka att ju längre Röglet och Warulfven håller på - medan vi i Luleå har fått en vilovecka - desto bättre ork borde vi ha jämfört motståndarna.
Men Warulfven - som vi mött i final en enda gång; 1997 - påminner gärna om att så gick snacket då också.
Det året gick Luleå till final efter att ha spöat Fiskrenset i kvarten med 3-0 och därefter Gnaget i semi med 3-0. Medan Warulfven nådde final efter 3-2 mot HV och efter 3-2 mot Trottoarkanten, varav Ulfven vann de två sista matcherna i sudd.
Warulfven hade således spelat maximala 30 perioder inklusive 4 övertidperioder mot Luleås 18 perioder inklusive 2 övertidsperioder. Och snacket gick att nu är Warulfven trött och svenska mästarna Luleå Hockey vinner finalen enkelt.
Men Warulfven stod emot första matchen och fick oavgjort efter tre perioder. Och sedan vann de genom att Roger Warulfvs-Ragor Johansson, med c:a 10-15 meter mellan utsträckta armar, avgjorde i sudd. Därefter vann båda lagen kort sina hemmamatcher - det var vanligt på den tiden - men Warulfven tog Guldet av oss genom Warulfv-Ragors suddmål i första matchen.
Visst var de trötta. Men spöa Luleå, det kunde de.
Personligen tror jag dock att förmånen att få vila för att ha ork kvar kan betyda mer numera med den typ av hockey som lagen spelar nu, jämfört med då.
Hmm. Bulan har ju kompletterat och utvecklat laget, bland annat för att kunna slå lag som Röglet, Fiskrenset och Öret. Säkert Apan också. Men för att vara ett lag för att gå hela vägen.
Nu finns det ju risk för att vi i stället får möta Warulfven. Hur har vi gått mot Ulfven i serien?
Spontant ser det ju bra ut. Även om det varit jämnt och man ska inte låta sig luras av resultatet 0-8; det var mycket jämnt länge i matchen, men när Luleå fått in 0-3 la Ulfven av och lät oss bomba in 0-5 i sista perioden.
Faktum är att Warulfven i detta slutspel är ett helt annat lag än i serien. T ex hade de i serien fyra torsk av fyra mot Apan, men slutspelsulfven spöade ändå Apan tämligen enkelt.
Vad ska man tro? Kan Luleå Hockeys hockey fungera mot slutspels-Warulfven?
Vilket av följande alternativ bör en klubb i SHL helst undvika?
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern?
36% (20)
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds?
27% (15)
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av?
21% (12)
Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"?
Men Warulfven - som vi mött i final en enda gång; 1997 - påminner gärna om att så gick snacket då också.
Det året gick Luleå till final efter att ha spöat Fiskrenset i kvarten med 3-0 och därefter Gnaget i semi med 3-0. Medan Warulfven nådde final efter 3-2 mot HV och efter 3-2 mot Trottoarkanten, varav Ulfven vann de två sista matcherna i sudd.
Warulfven hade således spelat maximala 30 perioder inklusive 4 övertidperioder mot Luleås 18 perioder inklusive 2 övertidsperioder. Och snacket gick att nu är Warulfven trött och svenska mästarna Luleå Hockey vinner finalen enkelt.
Men Warulfven stod emot första matchen och fick oavgjort efter tre perioder. Och sedan vann de genom att Roger Warulfvs-Ragor Johansson, med c:a 10-15 meter mellan utsträckta armar, avgjorde i sudd. Därefter vann båda lagen kort sina hemmamatcher - det var vanligt på den tiden - men Warulfven tog Guldet av oss genom Warulfv-Ragors suddmål i första matchen.
Visst var de trötta. Men spöa Luleå, det kunde de.
Personligen tror jag dock att förmånen att få vila för att ha ork kvar kan betyda mer numera med den typ av hockey som lagen spelar nu, jämfört med då.
Men vi får se...