Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Men överraskande nog visades han vara alldeles utmärkt på den posten. Han har ju förklarat att han hanterar uppdraget i nära kommunikation med Bulan och Henrik vilket förstås är alldeles utmärkt och nödvändigt. Även om det inte skötts så i alla klubbar.
Inledningsvis var det tydligt att Bulan fick "ärva" spelare som inte passade hans hockey men ganska snabbt blev det mer tydligt att han fick en trupp som fungerade väl med hans filosofi och därefter har det gått bättre. Mycket bättre. Under senaste fyra åren har Luleå i SHL poängmässigt slutat
• 2018/19: 1-2 på 101 p tillsammans med Warulfven
• 2019/20: 1 på 106 p; 14 p före tvåan Warulfven
• 2021/22:: 2 på 97 p; 3 p efter ettan Röglet
Enda "plumpen" 2020/2021 men det har sin förklaring. Alla SHL-klubbar var överens om att med anledning av pandemin och tomma läktare vara rejält försiktiga med ekonomin och rekryteringarna. Luleå var det, och gick genom pandemin med stabil ekonomi. Men ett helt gäng köpeklubbar i sydbotten sket i överenskommelsen och handlade loss varpå säsongen blev den största köpfesten någonsin i Elitserien SHL. Lag som Läjkers, Trottoaren, Apan och Öret handlade loss så att det stänkte om det; fick höga placeringar. Luleå kom femma.
Det som imponerat är att Luleå arbetat så hårt och därmed varit tidigt ute. Med mycket bra namn. Som regel har alla förändringar presenterats mycket tidigt efter det att säsongen avslutats. Till skillnad från köpeklubbsfilosofien att avvakta allt som kom ut på marknaden i princip ända in till deadline och då öst ut pengar för att konkurrera ut andra klubbar i kamp om de stjärnor som kom ut på marknaden.
Med denna historik som bakgrund kanske man väntat att Luleå redan nu skulle haft det mesta eller allt klart. Men det tycks dröja litet faktiskt. Vad kan det bero på?
Tycker nog att Luleås ledning senaste åren visat att man inte vilar på hanen utan tvärtom att man ständigt utvecklas och det är därför intressant. Kanske analyserar man de erfarenheter man har från senaste åren och funderar på att agera lite annorlunda i år?
Ja, vi får se. I vilket fall känns det som att man, med senaste säsongerna som stöd, kan lita på att de kommer att sätta ihop ett lag som man tror på. Att bygga laget bakifrån kommer säkert fortsatt att vara ett vinnande koncept fast det skulle vara trevligt att se lite mer storlek och styrka.