Luleå HF

Hann faktiskt kika lite idag och det känns lite som ett något annorlunda lag numera. Som att man vaknat efter femtio omgångars sömnpiller.
Har varit rejält pessimist ett tag nu. Men va fan. Slutspel är slutspel. In med en frisk Leo och mosa och så kör vi.
Ge oss lite hopp, glädje och stolthet nu Bulan boys!

pyts: Ja, det var en lycklig dag.

Jag var mycket imponerad av Luleås spel i fjärde perioden av match 2. Luleå pressade högt, tvingade Oskars till upprepade misstag, Luleå kom till chans efter chans och naturligtvis borde vi ha vunnit åttondelen där och då. Men Oskars fick en chans efter 17 minuter och då slog blixten ned från klar himmel.

När vi igår gick in i fjärde perioden var det tvärtom. Redan inledningsvis blev det full kalabalik omedelbart framför Lassi och Oskars slog 5-6 skott som var och ett kunde gått in, men vi kämpade och hade flyt. Sedan fortsatte Oskars dominera perioden i stor stil innan blixten återigen slog ned men för oss genom suverän prestation av Honka -> Olle -> Rasken -> PANG!

Medan allt händer är man så känslomässigt engagerad att det kan vara svårt att se klart på vad som händer.

Men nu kan man tänka tillbaka mer objektivt. Jag tror att vi fick en perfekt illustration av vad det mentala spelet innebär.

När vi skulle spela fjärde perioden i andra matchen hade Luleå allt att vinna och Oskars allt att förlora. Vi kunde släppa loss eftersom vi visste att om vi torskade hade vi fortfarande en match till på oss. För Oskars däremot var läget att torskade, var allt över.

Det gav Luleå styrkan att fortsätta göra exakt det alla visste att vi måste göra mot Oskars. Pressa högt och intensivt. Ligga på deras spelare i egen zon, tvinga dem till misstag, erövra gratischanser och framför allt ha spel i deras zon där de var svaga och inte i vår zon där de var fruktansvärt starka.

Oskars däremot blev rädda. Nog visste de vad de måste göra men osäkerheten och oron smög sig på eftersom de var mer rädda att förlora än ta chansen att vinna. De blev liiite försiktigare, backade liiite mer.

Och allt vägde över för Luleå som totalt dominerade fjärde perioden och borde ha vunnit. Men blixten slog ned.

I går kunde man översiktligt tro att det var samma läge. Återigen en fjärde period. Bara att köra.

Men det mentala läget var helt annorlunda. det var helt lika förutsättningar där båda lagen hade allt att vinna och allt att förlora.

Nu släppte pressen på Oskars som vågade göra det de skulle och gick all-in framåt för att utnyttja att de hade seriens skickligaste lina (plus en stark andraliga). Medan Luleå blev liiiite försiktigare.

Och dessa pyskologiska komplikationer gav oss en helt annan fjärde period igår. Nu var det Oskars som dominerade och vinstmålet kändes komma när som helst. Men blixten slog ned.

Och man är otroligt tacksam inte bara över utespelarna men i hög grad för att Lassi var så otroligt stark att Oskars aldrig kunde räkna med enkla mål utan fick prestera utomordentligt för att måla på honom.
Sammantaget över tre matcher kan jag tycka att efter första perioden i första matchen släppte det för Luleå som därefter under de tre matcherna ägde mycket mer av hockeyn, medan Oskars hade färre tillfällen i vår zon men när de väl fick sådana var de fruktansvärt skickliga att utnyttja dem.

Den här åttondelsfinalen kunde vilket av helst av lagen ha vunnit.

Men vi hade flytet att det blev vi som vann.