Att vägra gratulera en vinnande motståndare och bara skylla förluster på domarna, tur eller att ens eget lag är "nedtränade" eller inte riktigt "ville vinna"? |
| 15% |
Att offentliggöra information som i efterhand visar sig vara falsk och att klubben mycket väl visste om det när lögnerna spreds? |
| 26% |
Att försöka lura till sig andra klubbars talanger genom att i lönndom kontakta pojkar ända ned i 12-13-årsåldern? |
| 37% |
Att utse en lagkapten som offentligt proklamerat att han fuskar och gång efter annan visas bryta mot regler och stängas av? |
| 22% |
Eller för den delen de flertal fula påhoppen av Fiskrensare och lite också Warulfvar i fjolårets slutspel.
Jag har försökt tänka över det där. Varför blir det så här? Är det vi i Luleå som är så grymt snedrunkade, som ser allt med landets värsta cyklopfilter för ögonen?
Men jag kan inte tro det.
Det är min uppriktiga tro att vi har lite nackdel av zebrorna. Speciellt om vi spelar i Scandal-i-Analium.
Men. Det är ett mindre problem.
Det största problemet är att vi har ett sjukt mögligt fungerande situationsrum. Förbundet och ligan beskriver hur det inklusive övervakningen av spelares säkerhet genomförs och beskrivningarna är vaga, anonymiserade och hemliga. Men för vana bedömare är det lätt att se igenom sådan skit producerad av knasbollar utan större studieskulder.
Det är en enda person som har makten. Och det är Christer Lärking, känd som lärling eftersom han hajar så lite. Helt j-a obegripligt har denna inkompetente nolla haft makt över situationsrummet och spelares säkerhet alla år. Och enda anledningen till att han sitter kvar är att han lyder och favoriserar SeMer och vissa inflytelserika klubbar.
Lärlingen var redan som domare en knepig figur som i många matcher drabbades av tunnelseende och blåste som en vettvilling bara på ena laget sedan han retat upp sig på något. Då tröstade han sig med visselpipan son en napp i munnen (se nedan) och hur han tröstar sitt orala behov numera i situationsrummet vill jag inte tänka på eftersom jag tror att jag inte hinner till toaletten i så fall.
Lärlingen avgör vad som ska rapporteras och inte rapporteras till DIFiplinnämnden.
Rapporterar han inte, blir det inget.
Rapporterar han, bifogar han ofta gravt tendentiösa och subjektiva rapporter om vad som hänt, och DIFiplinnämnden köper det ofta, eftersom de inte utmärks av hockeykompetens utan juridisk dito att hålla ordning på prejudikat etc.
Denne f-e lärling är den som år efter år grovt agerat som en anti-Luleå-figur. Fula påhopp på Luleåspelare rapporterar han i stort sett aldrig. Medan hans tröskel för att rapportera Luleåspelare är lägre.
Ta t ex hur han rapporterade Andreasson i fjolårets slutspel och fick denne avstängd sedan han nuddat Lasch visir. Samtidigt som en brutal crosschecking över struphuvudet på Engsund när spelet var avblåst inte alls rapporterades.
Hur detta misslyckande som människa och tjänsteman får hållas är för mig en gåta.