Luleå HF

Sven.Savage: Det var inte domarnas fel att vi förlorade.

kulltorp: Du har säkert rätt när du säger så. Jag var delvis upptagen av annat, så jag såg inte helt och hållet och därför svårt att veta.

Men jag tycker att Timret sköljde över oss ordentligt i en - en och en halv period (ja även i inledningen av tredje) och att era forwards skickligt dyrkade upp vårt försvar och kom till bra chanser.

Men Lassi agerade utmärkt och var att tacka för att ni bara gick upp till 2-0.

Sedan lyckades vi utnyttja de PP vi fick strålande och era boxar lyckades inte kontrollera oss.Och då fick vi de mål som vände matchen.

Tyckte att det blev så tydligt så att det blir svårt att förklara bort med zebrorna. Uddamålsvinster med många fler utvisningar på ena laget, då mer misstänkt att zebror saboterat match.

Tänkte att kanske ert försvarsspel var lite väl snällt, att era backar inte var så brutala som många andra lags backar är och det släppte in oss vilket vi lyckades utnyttja. När man läser Fair Play-ligan finner man att ni leder den rejält före övriga lag. Kan gissa att det kan bero på att ni spelar ärligare, snällare och justare än övriga lag.

Men att ni riskerar få betala för er respekt. Nu ligger ni ju tillsammans med övriga lag på plats 2-11 och har hängt med utan vidare - hade ni fått in några mål till när ni dominerade och slagit oss skulle vi bytt plats i tabellen. Men kanske ni skulle gå ännu bättre och ha nytta av några förstärkningar på backsidan, i form av sådana där giganter som inte drar sig från att rensa friskt framför eget mål och mer fysiskt stoppa motståndare runt sarger och när de vid in i slottet?

Bekänner att jag håller på att kanske ändra min inställning till zebror. Visst har hockeyn blivit så mycket snabbare att det är svårt för zebror att hinna med, något man trodde skulle ordna sig genom att man införde två huvuddomare per match.

Men tyvärr tar de fortsatt så många tveksamma beslut för att inte säga tydliga misstag som de flesta av oss kan konstatera när vi får se repris efter repris från olika vinklar. Och det är klart att man blir förbannad.

Men den inställningen börjar bli så irriterande att den delvis tar bort nöjet med hockeyn. Och så vill man inte ha det.

Jag börjar allt mer få inställningen att jag som regel ska skita i domarna för att njuta av lagens och de individuella spelarnas insatser. Helst skulle jag önska att, med vissa undantag, skulle regeln vara den, att de som sänder hockeyn, gav fan i att visa repriser. Dömt är dömt och ibland gör zebrorna misstag och vanligen är det bara att acceptera. Och detsamma skulle vanligen gälla spelare och ledare också: acceptera domsluten och ge fan i att gnälla. För att bara protestera när något er extremt fel som spökutvisningar.

Som det nu är finns det så många av oss som utan vidare ser hur många misstag domarna gör och trycket på dem blir därför extremt "eftersom vi vet att vi har rätt. Så är det, vi HAR rätt.

Men om vi kunde reducera det tryck som domarna utsätts för kunde det kanske innebära att de inte riskerar bli så skitnödiga att de inte kan göra jobbet.

Däremot. Kunde domarkontrollanter och annan övervakning mer noggrant kontrollera hur domare uppträtt under en match och när det behövs agera för att visa domarna när de skött sig dåligt och då besluta om extra stöd att göra det bättre i fortsättningen. Samt undantagsvis hoppas jag fasa ut domare som inte lyckas visa ett sådant omdöme att de kan hantera matcherna på acceptabel nivå.

Nu har det urartat ytterligare när zebror visar ut spelare för "abuse" så snart de reagerar, liksom att ett ökande antal domare vägrar ta ett samtal med tränare för att förklara beslut de tagit. Och när något någon gång bivit så ini helvitte fel att domarbasen blir kontaktad för att bedöma hur en domare agerat kommer bara dennes ryggmärgsreflex att rapa ut att det var helt korrekt agerat.

Det är verkligen en tråkig utveckling och skadlig för hockeyn.

Själv väljer jag att försöka reagera allt mindre på hur zebrorna uppträder. Jag står helt enkelt inte ut med att behöva bry mig om zebrornas handel och vandel, ibland mer än om den hockey jag längtar.

Kommer jag att lyckas? Vet ej. Men jag vill i alla fall försöka.